- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Fjerde bandet. Råämnenas kemiska behandling /
210

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kanongjutning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sedan fordringarna på ett godt artillerivapen
blifvit allt större, och i synnerhet sedan de äldre
stenkulorna fått vika för kulor af jern, måste
bristerna hos de mjuka stångjernspjeserna gjort sig
allt mera känbara, och man öfvergick således redan
ganska tidigt till gjutna kanoner. Hvar och när den
första kanonen göts, är ej utredt. De äldsta tyska
kanoner, man vet omtala, götos i Augsburg 1372 af
Aarau. I sjuttonde århundradet götos kanoner från
masugn öfver kärna, alltså genast ihåliga; först i
medlet af det adertonde infördes det nu mera allmänt
vedertagna sättet att gjuta kanonämnena, så väl af
jern som brons, massiva och först efteråt utborra
kulloppet.

Med bronsens sammansättning var man att börja med i
följd af bristande kemiska insigter ej så särdeles
noga, men från och med första hälften af förlidet
århundrade blef kanonmetallens renhet föremål för
större omsorg och zinken ur honom förvisad. Emellertid
har dock en liten zinktillsats, ej öfverstigande
3 procent, äfven funnit försvarare, som sökt
visa, att han i sådan ringa mängd ej nedsätter
hållfastheten, men gör legeringen mera tunnflytande
och följaktligen mera lämplig för gjutning. Vid det
danska artilleriet lär ännu bronsen vara försatt
med något messing. Nu för tiden anses i allmänhet
en legering af 9 delar koppar och 1 del tenn vara
den lämpligaste kanonmetallen, ehuru dock för olika
kalibrar vigtförhållandet mellan de båda metallerna
ej förblir alldeles oförändradt och i synnerhet för
trängre kanoner koppartillsatsen tages något större
och således tillsatsen af tenn minskas.

Af ej ringa inflytande på kanongodsets godhet och
kemiska art äro de förändringar, som den smälta massan
äfven efter gjutningen kan komma att undergå. En allt
för hastig afkylning är skadlig och lika så en allt
för långsam; man är till och med ännu ej ense om,
hvilketdera felet bör anses störst. Den smälta massan
är, som det synes, mycket benägen att fördela sig
i två olika legeringar, nämligen en mycket hård och
spröd, af hvit färg, bestående af 23 delar tenn och 77
koppar, och en svårsmält, rödgul. Den förra legeringen
är tyngre och sjunker alltså, om massan står länge
smält, nedåt, eller skiljer sig från den andra i form
af korn, stundom stora som bönor. Dessa utsöndringar
ansågos fordom vara rent tenn och kallas derför ännu
tennfläckar. Genom att strax före gjutningen noga
omröra det smälta godset söker man, så vidt möjligt,
hopblanda de båda legeringarna till en likartad massa.

Emedan, såsom vi redan nämt, kanoner alltid gjutas
solida och sedan borras, behöfver man för deras
gjutning endast en ihålig form, bildad omkring en
modell, som i det närmaste har den blifvande kanonens
gestalt. Två form-ningssätt finnas, det ena, äldre,
med lera, det andra, yngre och nu mest användt, med
formsand. Den väsentligaste skilnaden mellan de båda
formningssätten är dock, att i förra fallet modellen
göres af lera och blott kan en gäng begagnas, i det
senare deremot af metall. Lerformningen tillgår
hufvudsakligen på samma sätt som den här ofvan
beskrifna formningen af klockornas yttersida. Modellen
bildas sålunda, att omkring en jernspindel påläggas
hvarf efter hvarf af formlera, som svarfvas mot
ett fastsittande formbräde, hvarefter å modellen
de af vax formade ornamenten och inskrifterna
anbringas. Sedan på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:17:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/4/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free