Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blyets tekniska användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plana, med uppstående kantlister försedda träbottnar,
utefter hvilka haglen rulla. De, som ej äro fullt
runda, rulla dock åt sidan, medan de andra gå
rakt fram och nedfalla genom säll med hål af olika
storlek. De först nämda rundpoleras sedan med grafit
i roterande tunnor.
Amerikanen Smith i New-York har vid sin hagelfabrik
infört en förbättrad metod, hvarigenom den, som
man trott, oundgängliga stora fallhöjden kunnat
väsentligt minskas. Hans metod består deruti,
att han låter en hastigt uppstigande luftström
möta de fallande hageldropparna. Sjelfva apparaten
utgöres af ett stående jernblecksrör af t. ex. 50
fot i längd och 2,25 fot i diameter samt ett annat
liggande rör, som nedtill från sidan inmynnar i det
förra och står i förbindelse med väderlådan i en
blåsmaskin. Ofvanför mynningen af det först nämda
röret hänger det kägelformiga blecksållet. Den starka
luftströmmen gör, att de heta blydropparna, oaktadt
en betydligt lägre fallhöjd, kunna komma i beröring
med en lika stor af kylande luftmängd, som om de från
en större höjd folie genonr stillastående luft. På
somliga ställen, såsom i Falun, sker hagelgjutningen
i något tillräckligt djupt grufschakt.
Gjutet bly begagnas ock för att fästa jern i sten
och fylla fogarna i stentrappor, murar m. m.
Blyrör med en inre diameter af 1/3 till 1 1/2–2 1/2 tum
begagnas först och främst till att från hufvudrören
i bygnadernas inre inleda gas och vatten, hvartill de
i anseende till sin böjlighet och nästan obegränsade
längd äro utmärkt tjenliga, och vidare till att
i fabrikerna fortleda hvarjehanda andra vätskor
o. s. v. Denna rörtillverkning försiggick ända till
nyaste tid alltid i dragbänk (fig. 84), der korta,
tjocka blyrör förtunnades och förlängdes genom
att gång efter annan dragas genom allt mindre hål
omkring randa, glatta jernstänger, som voro i rören
inskjutna och sålunda höllo deras inre väggar öppna
och släta. Till en början togs järnstången så lång
som röret skulle bli, men emedan en någorlunda lång
jernstång endast kunde med svårighet utdragas ur
det färdiga röret, var i afseende på rörens längd
tillverkningen ganska begränsad. Senare lärde man sig
dock begagna en kort jerncylinder (torn), som hölls
fäst bakifrån och således ej kunde följa med vid
dragningen, utan förblef liggande midt i draghålet.
Nu mera bli dock rören sällan dragna, utan pressade,
hvarvid det gjutna, korta, ihåliga rörämnet medelst
en ofantligt stark mekanisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
