Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blyets tekniska användning - Tennet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
basisk kolsyrad blyoxid (blyhvitt), kromsyrad blyoxid
(kromgult) och ättiksyrad blyoxid (blysocker)
mycket stor teknisk användning. Så t. ex. begagnas
blysockret ej blott vid beredning af fernissa och
åtskilliga andra preparat, såsom i synnerhet kromsyrad
blyoxid, utan äfven som läkemedel och framför allt
som betningsämne vid färgning af garn och väfnader.
Men med all denna tekniska användbarhet är dock, noga
räknadt, blyet ej menniskans vän. Det är nogsamt
kändt, men visst icke alltid tillräckligt beaktadt,
att blyet i upplöst form eller som stoft, eller under
hvilken annan gestalt det än må i menniskokroppen
upptagas, visar sig vara ett mycket verksamt gift. I
beröring med luft och vatten bildas snart på metallens
yta blyoxidhydrat, som i viss mån är lösligt i
vatten. Derför borde ock vattenledningsrör af
bly endast med stor försigtighet användas och det
genom dem rinnande vattnets kemiska beskaffenhet
noga undersökas. Ett nu mera vanligt skyddsmedel
är att öfverdraga dem invändigt med en hinna af
svafvelbly. Man låter röret någon tid ligga fyldt
med en lösning af svafvellefver. Härigenom bildas
ett tjockt lager mjukt svafvelbly, efter hvars
bortskaffande en vid rörets insida hårdt fastsittande
svafvelblyhinna verkligen utgör ett ganska
godt skydd mot blyoxidhydratets bildning. Vanlig
förtenning skadar mera, än hon gagnar, ty galvaniska
krafter drifva då sitt spel och förstöra snart
tennöfverdraget. Bästa skyddsmedlet har dock på allra
senaste tiden blifvit funnet. Till måttligt pris
utbjudas nu mera dragna rör, som på insidan hafva
ett tjockt lager zink, men för öfrigt bestå af bly.
Att upptäcka blyet, der man misstänker dess
närvaro, är lyckligtvis så lätt, att hvem som
helst kan efter nedan stående anvisning verkställa
en sådan. undersökning. Alla i vatten lösliga
blysalter (olösliga preparat, såsom blyhvitt, mönja,
blyoxid, lösas af salpetersyra) ge med svafvelsyra
eller saltsyra en hvit med vätesvafla eller en
lösning af svafvellefver en svart eller svartbrun
och med upplöst kromsyradt kali en gul fällning
(kromgult). Äfven olösta, hvita blypreparat mörkna
eller svärtas i beröring med vätesvafla. Med
kromgult fargadt och således blyhaltigt papper, som
blifvit antändt och sedan åter utblåst, glimmar
efteråt som fnöske och bör således äfven som ett
eldfarligt ämne ej lemnas ur sigte.
Tennet.
Bland de sex eller sju metaller, som längst
varit i menniskans tjenst, måste tennet redan
mycket tidigt ha intagit en högst vigtig plats,
ty utan tenn hade man ej haft någon brons, och
bronsen var ju dock den metalliska legering, som,
ehuru ovisst från hvad tid och huru
länge, nödtorftigt ersatte det ännu ej upptäckta
jernet. Tenn och koppar tillsammans uträttade,
hvad ingendera metallen särskildt skulle förmått
åstadkomma, och detta har sin naturliga förklaring
deruti, att tennet, oaktadt sin mjukhet, vanligen
med de andra metallerna utom blyet bildar
hårda legeringar, en egenskap, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
