Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Användningssätt - Kemiska föreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hundra gånger större än qvicksilfverdroppen. Samma
stegrade frändskap visa äfven det natriumhaltiga
qvicksilfrets molekyler sins emellan. Ännu har man
ej lyckats förklara denna egendomliga företeelse.
Qvicksilfret gör oss många och vigtiga tjenster,
antingen ensamt eller i förening med andra
metaller. Fysikern använder det till termometrar,
barometrar, manometrar m. m. Den experimenterande
kemisten begagnar sig ofta deraf för att afspärra
luftens tillträde vid s. k. pneumatiska apparater
vid arbeten med gaser. Genom omskakning med vatten,
terpentinolja o. s. v. eller genom sammanrifning
med socker, svafvel, fett (qvicksilfversalva)
erhåller det ett så fint fördeladt tillstånd, att
det förlorar sitt metalliska utseende och liknar
grått pulver. Efter aflägsnande af det ämne, hvarmed
det blifvit sammanrifvet, flyter det dock åter
tillsammans; blott med svafvel ingår det en intim
förening, svart svafvelqvicksilfver eller apotekarnas
aetiops mineralis.
Qvicksilfrets föreningar med andra metaller kallas
amalgam, endast undantagsvis legeringar. Det förenar
sig med de flesta metaller lätt och hastigt endast
genom en sammanknådning. Somliga, såsom koppar, jern
och nickel, låta dock ej förena sig på detta sätt,
utan först på omvägar. Alla amalgam sönderfalla
i hetta, hvarvid qvicksilfret förflygtigas. De
äro mjukare, i samma mån de innehålla mera
qvicksilfver. Många amalgam, såsom de med guld,
koppar o. s. v., bli med tiden hårdare och användas
derför vid plombering af tänder. Zink-, koppar- och
jernplåtar låta lätt öfverdraga sig med qvicksilfver,
om man fuktar deras yta med en sur vätska och sedan
ingnider henne med qvicksilfver.
Såsom de för teknikern vigtigaste amalgam nämna vi
det med tenn, som användes till spegelbeläggning,
samt de med guld och silfver, dels for de båda
metallernas tillgodogörande ur sina malmer, dels vid
förgyllning och försilfring. Som vi sett, spelar
äfven blyet vid silfrets framställning samma rol
som qvicksilfret. Qvicksilfret och blyet ha dervid
samma mission att utföra, och sedan de uppfylt denna,
draga de sig obemärkt undan för att låta guldet eller
silfret framträda i all sin glans.
De kemiska föreningar, som qvicksilfret ingår, äro af
mångfaldigt slag. Med syret bildar metallen en svart,
obeständig oxidul och en högre syrsättningsgrad,
oxiden, gemenligen kallad rödt precipitat. Så väl
oxiden som hans salter äro mycket giftiga. Det
vid förgyllning använda qvickvattnet består af
salpetersyrad qvicksilfveroxid i lösning. Zinkplåtarna
i galvaniska batterier öfverdragas, som bekant,
på ytan med qvicksilfver för att skydda zinken från
att för häftigt angripas af syran och förstöras. I
de konstanta staplarna användas nu mera i stället
för syror saltlösningar, af hvilka svafvelsyrad
qvicksilfveroxid anses vara den bästa.
Liksom med svafvel, förenar sig äfven qvicksilfret
lätt med klor, brom, jod och cyan. Qvicksilfverjodiden
har en vacker skarlakansröd färg och användes i
färgerierna; vi återkomma längre fram till detta
färgämne. De båda föreningarna med klor, kloruren
och kloriden, den förra bekant inom farmacin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
