Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Silfrets förekomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alla silfvergrufvor. I särdeles stora och rena
stycken anträffas han i synnerhet i Freiberg,
Johanngeorgenstadt och Joachimsthal i samma former
som det gedigna silfret, metalliskt glänsande och
fullkomligt smidig och böjlig, så att han låter
prägla sig som gedigen metall. Lika vigtiga, som
silfverglansen är för Böhmen, Ungarn, Sachsen m. fl.,
äro den af silfver, antimon och svafvel bestående
melanglansen (sprödglaserz) eller schwarzgültigerz
samt rothgültigerz i sina båda afarter, den mörka
och den ljusa, den förra bestående af silfver,
antimon och svafvel, den senare af silfver,
arsenik och svafvel. Weissgültigerz (weissgülden)
innehåller svafvelsilfver, koppar, jern och zink i
förening. Härtill komma vidare sådana svafvelhaltiga
malmer, i hvilka kopparn är förherskande och
som jemte andra metaller (bly, antimon, arsenik)
innehålla vissa delar silfver, den silfverhaltiga
kopparglansen med stundom mer än hälften silfver och
i synnerhet blyglanserna, som visserligen i de
flesta fall hålla mycket litet silfver, men på visst
sätt godtgöra denna sin ringa halt genom den mängd,
hvari de förekomma, och derigenom utgöra en betydande
faktor i den europeiska silfverbrytningen. Hornsilfver
(klorsilfver) är i Europa en sällsynthet, men spelar
deremot i Sibiriens, Chiles, Perus och Mejicos
silfvertlllverkning en stor rol.
Sveriges förnämsta silfververk är Sala. Enligt gamla
berättelser skall bergsbruk der hafva idkats redan
i 7:e århundradet. Från 1400 till 1550 utgjorde
silfvfertillverkningen i medeltal 8 000–9 000
skålpund om året. Hon har sedan sällan öfverstigit,
men vanligen understigit den nu varande årliga
tillverkningen af omkring 2 000 skålpund. Malmen
utgöres, liksom vid alla andra svenska silfververk,
af silfverhaltig blyglans (hvarmed såsom mineralogisk
sällsynthet stundom följer litet gediget silfver),
hvilken vid Sala sitter i kalk. Den rikare malmen,
som benämnes stuffmalm, nedsmältes jemte den
fattigare, som först anrikas medelst bokning och
vaskning, i schaktugnar, hvarvid erhålles verkbly,
som plägar innehålla omkring 1 procent silfver;
silf-ret afskiljes sedan från blyet genom, drifning på
vanligt sätt. Salasilfret innehåller så litet guld,
att dess uttagande ej lönat sig. En del af malmerna
håller litet antimon.
Under 14:e och 15:e århundradena tillverkades äfven
silfver vid Östra och Vestra Silfberget samt Löfåsen
i Dalarna, äfvensom på 1660-talet vid Hellefors och
Nasafjäll o. s. v.
Under senare tider har silfvertillverkning egt
rum vid Guldsmedshyttan (der äfven Pattinsons metod
för silfrets afskiljande från blyet begagnats),
Kafveltorp m. fl. ställen, äfvensom från slutet
af förra århundradet vid Falun, ehuru sällan till
högre årligt belopp än omkring 200 skålpund. Hela
silfvertillverkningen i Sverige uppgår för närvarande
till omkring 2300 skålpund.
I Kongsbergs silfvergrufvor i Norge förekommer silfret
hufvudsakligen gediget, men till en liten del äfven
som svafvelsilfver. Kongsberg började bearbetas 1624
och har haft många både goda och dåliga perioder. Så
stora massor af gediget silfver ha stundom funnits
hopade i grufvorna, att man för ett enda skott
erhållit tusentals skålpund. Det gedigna silfret i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
