Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guldets historia - Guldets förekomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under någon period gifvit guld. Sålunda lemnade
Arabien fordom mycket fint och till finare arbeten
eftersökt guld, i Egypten funnos guldvaskerier,
Kresos’ guldskatter anses ha blifvit vaskade ur Mindre
Asiens floder, och om guldutbytet på den silfverrika
spanska halfön berätta många gamla urkunder. Romarnas
rikaste guldkälla torde ha varit Illyrien, der de
skola anträffat metallen i stora gedigna klimpar
och för hans utvinnande endast behöft gräfva och
plocka. Länge synes emellertid ej detta eldorado
egt bestånd, ty denna eröfrande nation, så van att
få allting för godt pris, har redan tidigt gjort sig
den långt större mödan att i de tyska alperna bryta
guldförande qvarts, och ännu i dag ser man der på
många ställen, t. ex. ofvan om Gastein, på en betydlig
höjd lemningar efter sådana gamla romarskärpningar.
För närvarande är det inom Europa, med undantag af
Ryssland, blott Siebenburgen och Ungarn, som ha någon
betydelse för guldtillverkningen, medan Tysklands
afkastning är obetydlig.
Guldets förekomst. De egendomligheter, guldet visar
i sitt förekomstsätt, låta lätt förklara sig ur
dess fysiska och kemiska egenskaper. Ännu ädlare till
sin natur än silfret, håller det sig alltid gediget
och angripes ej af några andra syror än en blandning
af saltsyra och salpetersyra, hvilken just derför,
att hon förmår upplösa metallernas konung, kallas
kungsvatten; hvarken med syre eller svafvel förenar
det sig omedelbart. Mekaniskt sönderdelas det lätt i
följd af sin mjukhet. Sålunda anträffas det i många
bergarter insprängdt i så fina smådelar, att det ej
kan upptäckas med blotta ögat. I sådan form förefinnes
det någon gång i svafvelkis, hvilken då plägar kallas
guldkis. Guldets förnämsta moderklyft är qvartsiten.
I qvarts påträffas någon gång massiva guldådror.
Så t. ex. finnes i mineralkabinettet i Petersburg
ett vackert stycke uralskt guld, hvaraf man för
några år sedan hade den artigheten att förära andra
mineralkabinett förgylda gipsaftryck. Stycket liknar
till form och storlek ett mindre murtegel. Det
påträffades ej i sin moderklyft, utan liggande löst
i sanden, der det motstått atmosferiliernas inverkan,
som helt och hållet söndergrusat qvartsklippan. Guldet
förekommer liksom tennet på två sätt: primärt,
d. v. s. i sin moderklyft, eller sekundärt, i
flodernas sand eller i allmänhet i de lösa jordlagren,
som uppkommit genom de fasta bergens söndergrusning
och förvittring, såsom guldsand eller vaskguld och då
merendels åtföljdt af magnetisk jernmalm, titanjern,
platinasand, sirkon m. fl. andra mineral. Genom den
oafbrutet pågående naturliga slamningsprocessen måste
de lättare delarna af den söndergrusade moderklyften
blifva bortförda, de oädla metallerna genom luftens
inverkan oxiderade och af rinnande vatten bortsköljda,
så att till slut blott tyngre och mera varaktiga
föreningar qvarstå.
I Sverige har man fordom brutit guldhaltig svafvelkis
vid Adelfors i Småland och Oster-Silfberget i Dalarna.
Som en stor sällsynthet har man i form af taggar, blad
eller anflog funnit guld vid Svappavara grufvor i Torneå
lappmark, vid Bastnäs nu mera ödelagda grufvor i Vestmanland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
