Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guldets förekomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt i ett löst liggande qvartsstycke, för nära tretio år
sedan funnet på gränsen mellan Herjedalen och Jemtland.
I Ural, Australien och Böhmerwald finnes guldförande
sand, som innehåller tennkorn, granater, safirer och
många andra ädelstenar, så att denna sand formligen
utgör ett dyrbart mineralkabinett. Den allra största
mängden af guld erhålles som vaskguld.
Naturen, och särskildt vattnet, har guldsökaren
att tacka för, att hans arbete ej är allt för
mödosamt. Det är vid många tillfällen alldeles
tillräckligt tungt ändå. I gynsammaste fall ligger
visserligen den guldförande sanden alldeles blottad
och ofruktbar, så att vaskningsarbetet kan börja
omedelbart vid dagytan; men i många fall måste han
börja med att nedhugga skogen och bortskaffa ett
lager af växtjord. Guldsökarens arbete blir
härigenom ofta mycket besvärligt. I guldparadisen
California och Australien måste han gräfva sig ned
på djupet, och i synnerhet i det senare landet möta
dessa gräfningar ofta betydliga svårigheter.
Erfarenheten har uppstält som regel, att man helst
bör bearbeta bäddarna af gamla åar och bäckar; men
dessa ligga merendels djupt, ofta famnsdjupt under
den nu varande jordytan.
Amerika har redan två gånger, först vid sitt
upptäckande och sedermera på vår egen tid, genom sina
guldrikedomar utöfvat ett betydligt inflytande på
verldshandeln. Men det af spaniorerna så ofta sökta
eldorado, denna sjö med guldrika stränder, en af guld
strålande stad och en med guld öfverhöljd konung, stod
ej att finna. Så rikt än det först genomsökta Peru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
