Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guldets förekomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig en plats, som förefaller dem lofvande, och taga
honom i formlig besittning medelst anslag på några i
marken nedslagna störar. Under det några af sällskapet
uppslå tälten och göra det så hemtrefligt som möjligt,
undersöka de andra med sina verktyg marken. Man
gräfver ett 10–20 fot djupt hål, och den upphemtade
jorden underkastas vaskningsprof i kypen (en blecklåda
med silbotten), tills man antingen lyckas påträffa
guld, hvilket har till följd arbetets fortsättande
på detta ställe, eller finner sitt arbete fruktlöst
och öfvergifver det upptagna hålet för att på ett
annat ställe förnya försöket, tills marken visar sig
guldhaltig och uppmanar till qvarstannande.
Under vedervärdigheter af alla slag, brännande
solhetta, regn i strömmar, mången gång brist på
lifsmedel och vatten och utsigten att det oaktadt
se arbetet fruktlöst fortsattes nu vaskningen. Man
betjenar sig härvid af två redskap, bekanta under
namnen tråget och långa Tom. Tråget, hvaraf man äfven
i andra delar af Amerika redan sedan gammalt plägade
begagna sig, består af en flera alnar lång låda, i
hvars afrundade botten äro inslagna små tvärklossar
af trä. I öfre ändan har tråget ett såll, i den nedre
är det öppet. Det hela hvilar på vaggmedar.
Vid denna alltid nära stranden af en flod eller
bäck uppstälda inrättning måste minst fyra personer
arbeta. Medan en uppgräfver jorden, framforslar
henne en annan till tråget och kastar henne i sållet,
under det den tredje öser vatten deri och den fjerde
vaggar eller håller apparaten i ständig rörelse
(fig. 129). De större stenarna stanna härvid i
sållet, men den finare jorden bortspolas; de hårdare
kornen äfvensom svafvelkisen utrulla efter hand vid
trägets nedre öppna ända, medan deremot guldet sjelft,
blan-dadt med en tung, fin svart sand, stannar bakom
träklossarna. Denna blandning öses sedan i pannor och
uttvättas i solen, tills hon blifvit alldeles torr,
då sanden bortblåses och guldet stannar qvar som
glänsande korn.
Vaskningen med långa Tom tillgår på ungefär samma
sätt. Apparaten, uppfunnen af en amerikan vid namn
Tom, har blifvit uppkallad efter honom; binamnet har
han fått af sin längd, som är större än det vanliga
trägets. Alltid behöfves dock mycket vatten, och just
härför är det ock som guldvaskningen i California,
der strömdragen ofta torka ut, i så betydlig grad
försvåras. För att afhjelpa denna olägenhet bildade
sig bolag, som försågo de s. k. drydiggings i de högre
vattenlösa trakterna med deras vattenbehof. I följd
häraf uppstodo storartade vattenbygnader; konstgjorda
sjöar matade ett nät af kanaler, och andra anstalter
ledde vattnet från floder öfver berg och dal upp
till guldfälten. Sammanlagda längden af detta
kanalnät utgjorde 1858 redan öfver 850 mil med en
anläggningskostnad af mer än 50 millioner riksdaler.
För närvarande ha förhållandena i California betydligt
förändrats. Guldvaskningen lönar sig ej mer och har
redan trädt i bakgrunden för bearbetningen af det fasta
berget, af den guldhaltiga qvartsen. Det förråd, naturen
under långa tidsträckor brutit färdigt åt menniskan, ha
millioner giriga händer redan under loppet af några få
år till största delen uttömt. Nu måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
