Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guldets förekomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skap, som uppgå till 80–100 personer och ha öfver
sig en förmån; allt det erhållna guldet aflemnas
till något af statens inlösningskontor. Nästan
alla Siebenbürgens floder äro guldförande, och
vaskningsarbetet drifves i synnerhet vid flodernas
öfre lopp, innan sanden blandar sig med växtjorden.
Nästan lika gamla och ännu mera berömda äro Ungarns
silfver- och guldverk. Ordspråket »Kremnitz har murar
af guld, Schemnitz af silfver och Neusohl af koppar»
passar visserligen ej nu mera rätt väl in på verkliga
förhållandet, ty guld- och silfverådrorna gifva nu
en sparsammare afkastning, och några af de gamla
grufvorna stå under vatten. Stenen slås äfven här i
helt små stycken och krossas derefter i bokningsverk
af tunga block till ett fint slam, hvarefter massan
utbredes på ett lutande plan och öfverspolas med
vatten, som bortslammar de lättare delarna, medan
de tyngre metallkornen blifva qvar. Metallen renas
härefter genom smältning och skiljes från sina
inblandningar. Hufvudorten för denna grufdrift är
Schemnitz. Bergen omkring denna stad äro genomdragna
med silfverådror, och hela platsen, hvarpå hän står,
är underminerad af stollgångar. Öfver 18 000 arbetare
syselsättas, en särskild vattenkonst uppfordrar
grufvattnet från ett djup af 1000 fot, och bokverket
drifves med ångkraft. Förr lemnade grufvorna så riklig
afkastning, att, som det berättas, arbetarnas skosulor
voro beslagna med silfvernaglar; nu vinnes silfver
till ett värde af 3 millioner riksdaler årligen.
Guldets utbringande ur svafvelkiser sker antingen
medelst amalgamering eller på det sätt, att man först
låter kisen vittra i luften, hvarvid han till en del
förvandlas till jernvitriol, som utlakas och bortföres
af regnet. Återstoden underkastas derpå slamning.
I Sverige har någon nämnvärd guldtillverkning endast
egt rum vid Ädelfors och Falun, och äfven der i en
ganska liten skala. Ar 1738 upptäckte A. Swab guld i
svafvelkis från Ädelfors, och ett guldverk anordnades
der för svenska kronans räkning, der under åren
1741–1773 guld utbragtes till ett belopp af 12 000
dukater. Guldhalten hos malmen uppgifves ha vexlat
mellan 0,003 och 0,06 procent.
Vid Falun har allt ifrån slutet af 1700-talet jemte
silfver tillverkats litet guld, hvars belopp dock
under många år understigit 1 skålpund. Från 1863
har afkastningen ökats till omkring 20 skålpund
om året och uppgick till och med 1864 till 54
skålpund. Guldet förekommer här förnämligast i
qvarts och kopparkis. Falukopparns guldhalt torde
kunna anslås till omkring 0,01 procent. Sedan
1862 ha de guldhaltigaste malmerna blifvit smälta,
hvarefter den dervid erhållna skärstenen lindrigt
rostats och nedsmälts på sådant sätt, att endast
omkring 1/4 af hans kopparhalt blifvit utbragt som
råkoppar, hvari guldet koncentrerats till en halt
af 0,03–0,08 procent. Medelst sedermera skeende
gärning, granulering och upplösning i svafvelsyra
af denna koppar har guldet jemte något silfver
tillgodogjorts. Äfven genom upplösning i svafvelsyra
af ugnsbrott, s. k. nasar, har litet guld och silfver
erhållits.
När 1837 några guldförande dolomitblock blifvit upptäckta vid utloppet af
Kemi elf i Finland, afsändes en tjensteman vid der varande bergsstat till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
