Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egypten, Assyrien, Babylonien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med lera af annan färg. Deras form är antingen cylindrisk,
eller sexsidigt prismatisk. Den vanligtvis utmärkt väl
anbragta skriften innehåller berättelser ur ländernas
historia, vetenskapliga afhandlingar, köpebref m. m.
Utom lercylindrarna och prismerna har man funnit
lerplattor eller taflor med dylik skrift. Mera än 20 000
cylindrar och plattor af assyriskt ursprung ha blifvit
tillvaratagna. I ett stort rum i ruinerna efter
Sennakeribs palats i Kujundsjik påträffades en hel
samling, som antagligen utgjort den assyriske konungens
bibliotek. De assyriska vaserna och kärlen påminna i
form och utsmyckning om de egyptiska, men äro i
allmänhet mindre väl utförda; så är äfven fallet med
de babyloniska.
Från Babylon, ehuru troligen från en senare tid,
förskrifva sig de sarkofager af bränd och glaserad
lera, man i synnerhet vid Varka (antagligen den
gamla kaldeiska staden Ur) påträffat. De äro vanligen
emaljerade med blå eller grön färg samt utsmyckade
med figurer och ornament. Vid Varka har man anträffat
dem i så oerhördt stor mängd, att det ser ut som om
hela Babylon der vore begrafvet. På somliga ställen
voro de uppstaplade till ett antal af 45 stycken
ofvanpå hvarandra.
Glasyren på dessa folks lertillverkningar liknar den,
som egypterna använde; liksom detta folk, förstodo de
äfven att till framställande af sina färgade glasyrer
och emaljer använda flera metalloxider. Särskildt bör
nämnas, att begagnandet af tennoxid till beredning
af den hvita emaljen var dem bekant. Att den
vestasiatiska keramiken utöfvade en viss inverkan
på den tidigare grekiska, torde med visshet kunna
antagas, enär de äldre grekiska tillverkningarna i
form och utsmyckning förete en viss slägtskap med de
assyriska. På en senare tid torde i sin ordning den
grekiska, liksom sedermera den romerska keramiken ha
återverkat på den asiatiska.
De assyriska och babyloniska tillverkningssätten
öfvergingo i arf till de gamla perserna. Om de
sedermera glömdes, eller om de bibehöllo sig till
dess araberna bemäktigat sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
