Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska lervarutillverkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkstäder, ugnar och arbetarbostäder samt uppdref
tillverkningen så, att den samma, som 1740 utgjort
37 000 daler kopparmynt, redan 1755 steg till 76 000
daler och 1765 till 95 000 daler samma mynt samt
sist nämda år syselsatte 122 arbetare. Rörstrand
hade likväl då redan fått en farlig medtäflare i
fabriken vid Marieberg. Det är dock att märka,
att tillverkningen ej länge höll sig vid denna
jemförelsevis höga siffra, utan efter några få år
nedgick till betydligt lägre belopp. Nordenstolpe
lyckades äfven göra rörelsen lönande; ända till 1756
hade hon ej inbragt något, oaktadt staten vid flera
tillfällen med lån understödt bolaget. Vid sin död
1773 var Nordenstolpe ensam egare af Rörstrand. Hans
arfvingar inköpte 1782 Marieberg, hvilken fabrik de
dock nedlade 1788.
Ar 1797 inköptes Rörstrand af öfverdirektören
B. R. Geijer och öfvergick efter dennes död 1815 till
hans arfvingar. Den af dem antagna firman, B. R. Geijers
arfvingar, bibehölls till 1868, äfven sedan de egentliga
arfvingarna till en del 1832 och alldeles 1847, då
fabriken inköptes af justitierådet N. W. Stråle, utträdt
ur rörelsen. Ar 1868 öfvergick fabriken till Rörstrands
aktiebolag.
Under förra århundradet tillverkades vid
Rörstrand s. k. delftporslin, eller fajans med hvit
ogenomskinlig glasyr, som ända till 1760 endast
brukade dekoreras med målningar i blå färg (camaïeu
bleu), men efter denna tid äfven med brokiga mönster.
Fig. 200 visar en afbildning af en något efter 1760
tillverkad bål. I formerna var såsom regel
rococostilen förherskande, men dessutom voro äfven
en del modeller och målningar utförda i efterbildning
af rouenfajanserna eller i den s. k. »genre rouennais»
samt af fajanserna från Strassburg och Marseille.
Massan till detta slags gods utgjordes, liksom i våra
nu varande vanliga kakelugnar, af upsalalera. I början
af detta århundrade nedlades tillverkningen af det
gamla fabrikatet, och man införde i dess ställe det
s. k. flintporslinet. Detta fabrikat, som skulle
utgöra ett slags efterbildning af Wedgwoods fina
fajans, eller queens ware, tillverkades af kölnisk
lera och flinta samt glaserades med genomskinlig
blyhaltig glasyr.
Omkring år 1810 införskrefs från England en ångmaskin,
en af de första landmaskiner i Sverige. Tillverkningen
af flintporslin fortsattes till slutet af 1820-talet,
då man införskref en engelsk verkmästare och öfvergick
till en tillverkning efter engelskt mönster och med
engelsk lera. Den så inrättade fabrikationen fortgick
med få förändringar till början af 1850-talet. Efter
denna tid ha genomgripande förändringar blifvit
verkstälda så väl i fabriksinrättningarna genom
nybygnad af qvarnar, verkstäder, ugnar m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
