- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Fjerde bandet. Råämnenas kemiska behandling /
429

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lervarornas utsmyckning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fältspatäkta porslin kan med någon säkerhet egentligen
blott kobolt användas. De öfriga metalloxiderna
förflygtigas eller reduceras vid den höga temperatur
och kolrika låga, hvarvid glasyren inbrännefc.

Den nyare s. k. majolikan och de nyare
palissyfajanserna siras med färgade glasyrer, som med
pensel anbringas på de rågodsbrända pjeserna. Dessa
kunna vara tillverkade af vanlig gul fajansmassa
eller af hvit fin fajans. I det förra fallet
användas vanligen färgade glasyrer, som äro gjorda
ogenomskinliga medelst tillsats af tennoxid, i det
senare genomskinliga, färgade glasyrer. Om man på
röd fajansmassa anbringar svart eller grön glasyr,
framstår denna efter bränningen med svart färg. De
färgade glasyrerna inbrännas vid en temperatur, som
är lägre än den, vid hvilken fajansglasyren brännes,
men högre än den, som behöfves för inbränning af
emaljfärger. Den rika färgskala, dessa glasyrer
erbjuda, i förening med deras glans och de mjuka
öfvergångarna från en färg till en annan, göra det
möjligt att med dem framställa särdeles dekorativa
och anslående föremål.

Det vanligaste sättet att utsmycka lergods är dock
att med pensel eller medelst tryckning anbringa
porslinsfärger. Porslinsfärgerna äro af två slag:
rågods- och emaljfärger. De förra anbringas på det
brända oglaserade godset, de senare på den färdiga
glaserade varan. Rågodsfärgerna bestå hufvudsakligen
af samma metalloxider, som begagnas till färgning
af massor och antingen användas enbart eller i
blandning med hvarandra och vanligen försatta
med finmald bränd porslinsmassa, hårdsmält glas,
fältspat eller liknande ämnen. Så är t. ex. den röda
färgen en glödgad blandning af kromsyra, tennoxid
och krita, den mycket använda gridelina färgen en
glödgad blandning af tennoxid, kromsyra, kobolt och
brunsten. I den svarta färgen ingår kobolt-, jern-,
nickel- och kromoxid, i den bruna färgen tennoxid,
jernoxid, brunsten och kobolt, i den gröna kromoxid,
zinkoxid och koboltoxid, i den gula antimonoxid,
blyoxid och tennoxid o. s. v.

Färgränder på runda föremål anbringas sålunda, att den
pjes, som skall målas, sättes på en horisontal, lätt
roterande skifva af trä och med ett lätt handgrepp
hastigt centreras, hvarefter målaren, stödjande högra
underarmen på arbetsbänken, så att handen är fri, med
venstra handens fingrar bringar skifvan i rörelse och
samtidigt låter den i högra handen hållna färgfylda
penseln beröra de ställen af pjesen, der randen skall
anbringas. Pä billigare gods anbringas ofta dekoration
medelst en af svamp, trä eller kork utskuren stamp,
som doppas i den i vatten utrifna färgen och tryckes
mot godset.

Ett fordom mycket användt målningssätt är det att,
sedan ett föremål öfverdragits med glasyr, men denna
ännu ej blifvit inbränd, på glasyren utföra målningar,
hvilka, inbrända samtidigt med glasyren, sedermera
framstå med mycken mjukhet. Detta sätt kallas att
måla sur cru och användes företrädesvis vid målningar
på fajans med hvit ogenomskinlig glasyr.

Tryckning tillgår sålunda, att den finmalda,
torkade och siktade färgen utrifves på en uppvärmd
jernpalett med ett slags linoljefernissa, instrykes
och ingnides med en träbult på en kopparplåt, i
hvilken är graveradt det mönster,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:17:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/4/0441.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free