- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Fjerde bandet. Råämnenas kemiska behandling /
458

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Framställningen af alun

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inkastas i luten. Är genom afdunstning
koncentreringsgraden uppnådd, tillsättes, allt efter
som tillverkningen afser kali- eller ammoniakalun,
så mycket svafvelsyradt kali eller svafvelsyrad
ammoniak, som är nödvändigt för att binda den
svafvelsyrade lerjorden. En del af de medföljande
salterna ha, såsom mindre lösliga, redan under
afdunstningen blifvit frånskilda; en annan del
afsätter sig ännu i de stora trubleringskärlen,
i hvilka luten ledes och tillsättes med en
alkalilösning. Så snart de varma lösningarna
blandat sig med hvarandra, begynner afskiljandet
af alunkristaller, emedan det nybildade saltet är
mindre lättlösligt än de båda första, hvart och ett
för sig. I trubleringskärlen störes blandningen
oupphörligt genom omröring (trublering), för att
hindra utbildning af större kristaller, hvilka
skulle innesluta mycket af den orena moderluten. Man
erhåller härigenom idel små fina alunkristaller, så
kalladt alunmjöl, hvilken form är nödvändig för vidare
borttvättning af vidhängande jernlösning. Jernhaltigt
alun är nämligen till de flesta ändamål, och särskildt
i färgerierna och tygtryckerierna, odugligt. Detta är
anledningen, hvarför natronalun alls icke tillverkas;
det är nämligen för lättlösligt, ger sålunda intet
mjöl, utan antar vid fortsatt afdunstning genast form
af en skorpa, hvarigenom tillfället till tvättning
går förloradt. Deremot är det alldeles likgiltigt,
om alunet innehåller kali eller ammoniak, och ej
sällan förekomma båda tillsammans, om t. ex. jemte
kalihaltiga råämnen äfven ammoniakhaltigt vatten från
gasverken eller från skämd urin förarbetas. Alunmjölet
befrias härefter genom flerfaldiga öfverspolningar med
kallt vatten från den vidhängande orena moderluten och
upplöses derefter å nyo af kondenserade vattenångor i
en panna, hvarpå den koncentrerade lösningen lemnas i
stillhet. Men i denna lösning bilda sig ännu ej några
stora, genomskinliga kristaller; fast mer afsätter
sig saltet på kärlets väggar som en tät hvit massa,
och man måste derför ännu en gång genom tvättning,
upplösning och omkriställisering ytterligare rena
det, innan man erhåller alunet i den form, att det
kan utlemnas i handeln.

De mest omtyckta alunsorterna äro det romerska och
det dermed i godhet jemförliga munkacska alunet. Båda
framställas ur särdeles god alunskiffer och äro
nästan helt och hållet jernfria.

För alunets mångfaldiga användning, hufvudsakligast
inom färgerierna och tygtryckerierna, till limning
af papper, till hvitgarfning, till beredning af
lackfärger o. s. v. skall på sina särskilda ställen
närmare redogöras. Deraf visar sig, att i de flesta
fall endast saltets lerjordshalt utgör den verkande
beståndsdelen. Detta har på senare tid föranledt,
att man i stället för dubbelsaltet alun använder
svafvelsyrad lerjord, och detta med den fördel, att
man till samma pris i det senare preparatet erhåller
en fjerdedel mera lerjord än i alunet. Lerjorden
erhålles renast från fabriker, som förarbeta
kryolit. Man upplöser kryoliten i kokande svafvelsyra,
filtrerar och afdunstar lösningen till inättningsgrad,
tills massan blir så tjockflytande, att ett deraf
taget prof hastigt stelnar. Lösningen utgjutes då
i blyformar, och man erhåller på detta sätt hvita
genomskinliga skifvor, som utgöra handelsvaran.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 21:51:30 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/4/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free