Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sodan - Den leblancska metoden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På alldeles enahanda sätt använder man på andra
orter andra vilda saltväxter. I södra Frankrike, i
synnerhet vid Narbonne, erhåller man af salicornia
annua (glasörten) salikor, en vara med ungefär 15
procents sodahalt, i andra trakter ur åtskilliga
andra växter blankett (rå soda) med mera koksalt än
soda, hvilken i anseende till koksaltets höga pris
i Frankrike mycket användes i der varande tvål-
och såpfabriker. I Normandie kallas askan efter
förbränd torkad hafstång varec, i Skotland, Irland,
på Orknöarna m. fl. ställen kelp. Skörden af hafstång
hade t. ex. på Jersey samma vigt, som vid Rhein eller
i andra trakter vinskörden.
Men alla dessa hafsstrandsindustrier ha nu mera
sjunkit ned till obetydligheter, och hvad som
deraf ännu återstår afser hufvudsakligen endast
framställningen af jod. Den allra största delen
af den soda, som den kemiska industrin i så stora
massor förbrukar, är konstgjord och framstäld af
koksalt. Denna tillverkning härstammar från Frankrike
och är, liksom så många andra uppfinningar, ett
barn af nöden. Då under revolutionstiden införseln
af utländsk soda till Frankrike var afbruten och de
gamla sodafabrikerna voro alldeles otillräckliga att
fylla det inhemska behofvet, uppstod bland fabrikanter
och kemister en liflig täflan att utfinna metoder
för framställning af soda ur koksalt. Kemisten
Leblancs förfarande, som blifvit tillämpadt i stort
vid en nyanlagd fabrik, befans vara det bästa och har
hittills ej kunnat utträngas af något fördelaktigare,
ehuru intet år förflyter utan att nya förslag till
andra förfaringssätt uppdyka.
Den leblancska metoden uppnår sitt mål i två
steg. Betrakta vi för enkelhetens skull råämnet
koksalt som saltsyradt natron, behöfves, för att
deraf göra soda, ingenting annat än att bortskaffa
saltsyran och ersätta henne med kolsyra. Men kolsyran
är för svag att kunna fördrifva saltsyran från hennes
plats; svafvelsyran gör det deremot med lätthet,
och man förvandlar derför först koksaltet till
svafvelsyradt natron, det bekanta glaubersaltet. Genom
en ytterligare kemisk process blir detta senare
ämne åter sönderdeladt, svafvelsyran afskild från
natronet och ersatt af kolsyra. Härtill kommer som
en tredje del af tillverkningen äfven utlutning,
kristallisering och kalcinering af den på detta sätt
erhållna råa sodan.
Koksaltets sönderdelning medelst svafvelsyra och
bildandet af glaubersalt sker mycket lätt under
medverkan af värme, och processen skulle vara helt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
