- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Fjerde bandet. Råämnenas kemiska behandling /
467

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det kemiska förloppet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Moderluten, som blir qvar så väl efter afdunstningen
som kristalliseringen, innehåller jemte de främmande
ämnena ännu tillräckligt mycket natron, för att löna
en ytterligare förarbetning. Man uppblandar henne
för detta ändamål med kolstybb och sågspån, tills
deraf kan formas klumpar, ur hvilka genom torkning
och kalcinering ännu kan utdragas en liten del soda.

På samma sätt som potaska medelst kaustik
kalk förvandlas till kaustikt kali, blir äfven
sodan förvandlad till kaustikt natron och för
tvålsjuderierna, blekerierna m. fl. som ett särskildt
fabrikat bragt i handeln, så väl i form af starkt
koncentrerad lut, som efter afdunstning i form af en
fast hvit saltmassa.

Ett material för erhållande af ren soda och kaustikt
natron, som nyligen börjat användas och erbjuder
mycken beqvämlighet, är mineralet kryolit, som dock
måste hemtas från Grönland och ej kan anskaffas
i så stora massor, att det gör sodatillverkningen
ur koksalt umbärlig. Den deraf erhållna varan är
dock, som sagdt, mycket ren och derför i marknaden
företrädesvis efterfrågad. I Tyskland finnas två
fabriker för tillgodogörande af detta råämne, den
ena i Harburg, den andra vid Breslau. Kryoliten,
på svenska issten, har verkligen i många skikt
utseende af sprickfyld is; i andra har han ett
porslinsartadt, i andra åter ett mer eller mindre
mörkfärgadt utseende. Han är en dubbelfluorid,
en förening af fluornatrium och fluoraluminium. Af
kalk sönderdelas han lätt så väl på våta som torra
vägen genom upphettning, och i det kalken förenar
sig med fluorn och bildar värdelöst fluorkalcium,
erhållas kaustik natronlut och ren jern fri lerjord,
båda nyttiga ämnen.

Vi ha mycket utförligt syselsatt oss med sodan,
emedan hennes tillverkning går hand i hand
med framställningen af saltsyra, glaubersalt,
klorkalk och andra utomordentligt vigtiga ämnen
och derigenom kan anses utgöra kärnpunkten i den
tekniska kemin. Glas- och tvåltillverkningarna
stå i det omedelbaraste beroende af sodans billiga
framställning i massa, och hvilken betydelse dessa
båda slöjdgrenar ega ej blott för handeln, utan äfven
för det vetenskapliga och dagliga lifvet, behöfver
ej här framhållas.

Dubbelt kolsyradt natron (natronbikarbonat) har
i hvarje hus blifvit en välbekant vän genom sin
medverkan vid framställning af kolsyradt vatten. Det
användes äfven till framställning af andra musserande
drycker, fräspulver o. s. v. Det så kallade
sodavattnet är vanligt kolsyradt vatten, hvari litet
dubbelt kolsyradt natron är upplöst. Från sodan
skiljer sig det senare endast genom en dubbelt så
stor halt af kolsyra, hvarigenom det ger en mildare
och bättre smak, än den onjutbara sodan. Den andra
delen kolsyra låter lätt införlifva sig med den
kristalliserade sodan; det behöfs blott, att saltet
får ligga någon tid i en atmosfer af kolsyra. Man
begagnar härtill murade kamrar, som ligga parvis
bredvid hvarandra, så att kolsyreströmmen kan inledas
i den ena, medan den andra tömmes och förses med ny
beskickning. I kamrarna inlägges det fuktade saltet i
skikt på groft lärft, som är utspändt i träramar. I
samma mån saltet upptar kolsyra, afger det nio
tiondedelar af sitt kristallvatten, hvilket afdroppar,
medtagande i upplöst form en del af saltet och sålunda
bildande en god sodalut, som åter kan användas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 21:51:30 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/4/0479.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free