Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Framställningen af salpetersyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åtminstone på de ställen af kärlväggarna, som betackas
af sjelfva innehållet; men upptill, der retortens
insidor endast träffas af de utvecklade gaserna,
som mycket starkare skulle anfräta jernet,
skyddas detta med ett öfverdrag af lera. Förlagen
äro två eller tre, med förbindningsrör försedda,
bukiga glas- eller stenflaskor, som stå i kallt
vatten. De salpetersura ångorna öfvergå här i
flytande form utan att man behöfver införa vatten
i sjelfva förlagen, enär det vatten, som erfordras
för salpetersyrans bestånd, i form af ånga medföljer
från utvecklingsapparaten. Föreningsröret E går blott
från den ena halsen till den andra och nedtränger
aldrig så djupt i flaskorna, att det träffar syran,
för att ej alstra något hämmande tryck. Stundom
utelemnar man kylvattnet omkring förlagen och
uppradar i stället ett större antal flaskor efter
hvarandra, som således blott af den omgifvande
luften afkylas. Den gas, som efter genomgåendet af
det sista kärlet ännu kan finnas qvar, bortledes
genom en dragtrumma. Allt efter som man vill ha
stark och rökande, eller utspädd syra, användes
koncentrerad eller förtunnad svafvelsyra; men af de
båda salpetersalten blir väl för fabriksdrift alltid
fördelaktigast att använda natronsalpeter, medan inom
den mindre tillverkningen, der kostnadsfrågan ej är
så bestämmande, kalisalpetern har företrädet, emedan
detta salt mycket lättare än natronsalpeter låter rena
sig genom omkristallisering och följaktligen kemiskt
ren syra deraf kan erhållas. Enligt den kemiska
beräkningen, skulle l vigtdel koncentrerad engelsk
svafvelsyra och 2 vigtdelar salpeter tillsammans jemt
gå upp i svafvelsyradt kali och salpetersyra; men
man använder vanligen dubbelt så mycket svafvelsyra,
emedan all salpetersyra endast derigenom erhålles
klar och färglös. Återstoden är då ej glaubersalt,
utan dubbalt svafvelsyradt kali. Fördubblas ej
svafvelsyremängden, afskiljer sig vid lindrig
hetta blott den ena hälften af salpetersyran och
den andra först då, när upphettningen stegras
till nära glödning, men hon är då alltid brun,
emedan hon delvis sönderdelas och förvandlas till
salpetersyrlighet. Denna blandning af salpetersyra
och salpetersyrlighet kallas rökande salpetersyra,
emedan hon i luften utstöter starka, bruna qväfvande
ångor. Hon besitter en ännu starkare oxiderande och
lösande egenskap än den rena syran och blir af denna
orsak, och emedan hon är ganska tjenlig till vissa
ändamål, föremål för särskild framställning.
Apparatens storlek och den deraf beroende mängden
salpeter, som på en gång kan förarbetas, och
följaktligen äfven tiden för en beskickning, vexla
mycket. Vanliga cylinderapparater rymma på en gång
ungefär 300 skålpund salpeter, men många fabriker
ha ökat deras storlek så betydligt, att de kunna
i en enda beskickning intaga öfver 1 700 skålpund
salpeter. Sedan saltet blifvit infördt i apparaten,
tillslutas luckorna, som jemte rörförbindningarna
behörigen tätas; svafvelsyran införes derefter genom
en blytratt, och upphettningen börjar. Först uppstår i
cylindern någon oro och, om det är natronsalpeter, en
Våldsam rörelse, tills slutligen allt kommer i sakta
svallning. Allt efter som den ångformiga salpetersyran
bortgår, blir massan mera tjockflytande, tills
söndelningen Hr fulländad. Denna tidpunkt har inträdt,
då i balongerna ej mer höres någon droppning. Man
inställer då eldningen, låter apparaten i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
