- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Fjerde bandet. Råämnenas kemiska behandling /
512

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glasmassans förarbetande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utskjutande partier, liksom utstående kanter, påsättas
genom en särskild operation, ty deri flytande,
degartade glasmassan formar sig mycket lätt och
förenar delarna fast med hvarandra. Allt beror härvid
på arbetarens riktiga ögomnått och handfärdighet,
ty en skicklig glasblåsare framställer ett prydligt
konstverk inom kortare tid än läsaren behöfver för att
låta berätta sig förloppet. Buteljer jemte många andra
af de vanligare glassakerna, som låta genom blåsning
framställa sig, det vill säga samtliga hålglassorter,
färdiggöras sålunda endast genom vissa vridningar,
svängningar, tillplattningar o. s. v.

I allmänhet väcker det ej ringa förvåning hos den,
som första gången inträder i en glashytta, att se de
mångfaldigt olika formade glasvarorna åstadkommas med
så få och enkla instrument. Blåsröret eller pipan,
som alltid är hufvudverktyget, är för glasarbetaren
hvad drejskifvan är för krukmakaren. Visserligen
fordras det stor öfning för att handtera
henne med skicklighet, och derjemte äfven goda
lungor. Emellertid finnas äfven hjelpmedel för att
skona lungorna. Framför en arbetare glasämnet intill
elden, medan han håller mynningen af röret fast
tillsluten, blir den inneslutna luften af hettan
ytterligare utvidgad och föremålet derigenom af sig
sjelft förstoradt. Ja, glasblåsaren arbetar till och
med med ånga, ty det går ganska väl för sig att i ett
föremål, som han vill ha större, inblåsa litet vatten,
hvilket naturligtvis strax förvandlas i ånga, hvilken
genom sin utvidgning bespar arbetaren blåsningen,
så vida han blott tätt tillsluter den öfre öppningen.

Bland öfriga verktyg har saxen (svickskäran,
dubbelsaxen, som hon äfven på sina ställen kallas)
ganska mycken användning, ty det glödande glaset
kan nästan som mjukt bly mycket väl klippas. Tänger,
formade nästan som eldtänger, tjena till utböjning af
kanter o. s. v., medan enkla, fingertjocka jerntenar
af omkring 3 fots längd, nafvel- eller häftjern,
gifva glasblåsaren fingrar, hvarmed han fattar den
glödande glaskroppen. Spetsen af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:17:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/4/0524.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free