- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Fjerde bandet. Råämnenas kemiska behandling /
536

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glasslipning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

På utställningen i Paris 1867 hade en engelsk
firma utstält en vinkaraff med ett åsätt pris
af 4 000 riksdaler. Vi nämna detta för att visa,
hvilken sorgfällighet och konstfärdighet som måste
ha nedlagts på ett arbete, hvars material säkert ej
var värdt mer än på sin höjd 2 till 3 riksdaler.

Slipskifvorna skilja sig ej blott till diametern
och tjockleken, utan äfven och hufvudsakligen
till kantens, den egentligen arbetande delens,
beskaffenhet. An är han plan, än upphöjd eller
fördjupad, än skarp som en knifsegg, och sliparen
måste förstå att välja den för hvarje fall mest
lämpliga skifvan. Vid slipning af större eller
mindre ytor borttages först genom den så kallade
råslipningen den öfverflodiga massan; dertill
användas äfven mera energiska slipningsmedel,
vanligen en hård skarpkornig sand. Derefter följer
klarslipningen, hvarigenom ytan glättas, och
slutligen poleringen, som sker med skifvor af tenn,
kork eller trä, det senare stundom öfverdraget med
filt. Slipning af fasetter på prismer, exempelvis
till ljuskronor, perlor o. s. v., är ganska enkel;
vid synnerligt noggranna arbeten kan hon utföras på
samma sätt som vid slipning af ädelstenar. Men
vanligen går man ej så noggrant till väga. Om det
oaktadt mönstren ofta förete en nästan matematisk
regelbundenhet, har detta sin grund deruti, att
den ständiga öfningen sätter sliparen i stånd att
arbeta med en maskins noggranhet. Arbetet går för
en skicklig glasslipare mycket fort, och inom en
otroligt kort tid åstadkommer han genom att blott
lägga ett kärl mot den kringlöpande skifvan samt
genom vissa vridningar och vändningar de smakfullaste
mönster. Framställning af ljusa mönster på
öfverfångsglas sker derigenom, att det öfre färgade
skiktet på det afsedda stället utplånas med slipskifvan.
Äro föremålen runda, kan detta redan åstadkommas genom
deras hållande mot en platt skifva, som afslipar det
afrundade stället till en plan yta; der detta ej är
tillräckligt, måste små slipskifvor användas, som med
sina kanter utarbeta fördjupningarna. För slipning
af optiska glas äro helt andra förfaringssätt af
nöden. Men då operationerna härvid fordra ett noggrant
aktgifvande på särskilda omständigheter och lagar och
derför alltid endast utföras af optiker utan samband
med den egentliga glashyttedriften, kunna vi här gå
förbi dem och i stället hänvisa till hvad vi derom
i andra bandet yttrat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:17:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/4/0548.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free