Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glasslipning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett särskildt hjelpmedel till glasets utsiring är
etsning med fluorvätesyra. Denna syra eger den
särskilda förmågan att kunna upplösa glasets kiselsyra
och kan således på samma sätt som salpetersyran i
kopparstickarkonsten användas till att infräta
fördjupade teckningar. Den gasformiga fluorvätesyran
framställes derigenom, att man utrör finpulveriserad
flusspat med koncentrerad svafvelsyra, distillerar
blandningen och låter den frigjorda syran komma i
beröring med föremålet. För många syften kan man äfven
genast utbreda flusspatgröten på glasets yta, som
deraf först blir matt och slutligen fördjupad. Vill
man derför etsa mönster på glas, öfverdrager man
de ställen, som ej skola angripas, med en täckande
fernissa af terpentin och vax eller andra dylika ämnen
och etsar sedan antingen i slutet rum med ångorna
eller med den påbredda blandningen. I förra fallet
ha de etsade ställena en viss skroflighet och synas
derför matta som råslipade glas, i det senare bli de
deremot genomskinliga.
Den ståndpunkt, som glasindustrin på den senaste
utställningen i Paris intog, betecknades mindre af
framstående nya uppfinningar - baryt-, didym-och
talliumglasen kunna af dessa nämnas som de vigtigaste
- än genom utvidgad användning af glaset å ena
sidan samt en allmännare tillämpning af rationelare
förfaringssätt vid dess framställning å den andra.
Så har t. ex. förbrukningen af spegelglas under de
senaste tio åren mångdubblats. Man behöfver ej längre
endast passera fram hufvudgatorna i stora städer för
att se dem använda till butikfönster; denna vackra
lyx sträcker sig nu mera äfven utom de eleganta
stadsdelarna, och till och med i bygnadskonsten
har spegelglaset nu mera som fönsterglas fått en
vidsträckt användning. Såsom hålglas se vi det vackra
materialet allt mer undantränga lerkärlen från flera
områden. Inom tillverkningen af vattenledningsrör
och som material till axellager, hvilka i synnerhet
som spindelpannor i spinnerierna synas böra blifva af
stor fördel, har glaset med framgång intagit metallens
plats. Men på samma gång det sålunda allt mer deltager
i tillfredsställandet af rent praktiska behof, har det
dock ej förlorat något af sin estetiska natur. Genom
återupptagande af den gamla venezianska glasindustrin
har det återeröfrat ett område, som för det senaste
århundradets konst var så godt som förlorad.
Den vidsträckta användning, glaset på senaste tiden
erhållit, har hufvudsakligen blifvit möjlig genom
gaseldningen, som man nu nästan uteslutande infört i
alla på ett klokt sätt drifna glashyttor. Derigenom
har ej blott en väsentlig besparing af brännmaterial
och i följd deraf en billigare tillverkningskostnad,
utan äfven en bättre vara erhållits, och emedan
glashyttorna sålunda för framtiden ej längre äro
inskränkta till de skogrika trakterna, skall industrin
i stort blifva delaktig af många fördelar, som i
följd af det afsöndrade läge, hvari många glasdistrikt
befunno sig, hittills endast delvis kunde komma henne
till godo.
Belgien ensamt tillverkade 1866 for omkring 13
millioner rdr glasvaror, och deraf kom endast på
Charleroi, der 35 glashyttor med 72 smältugnar voro i
gång, en tillverkning, hvars värde uppgick till nära
9 millioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
