Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillverkning af engelsk svafvelsyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äfven med kostnaden för en viss mängd af detta ämne,
som ingalunda står att erhålla så billigt som luften
och vattenångan.
Låtom oss nu på samma gång betrakta en annan
egenskap hos salpetersyrligheten, som väsentligt
inverkar på den koncentrerade svafvelsyrans
pris och äfven eljest har stor betydelse för
svafvelsyrefabrikationen. Om man i en flaska, hvars
väggar blifvit fuktade med koncentrerad svafvelsyra,
inleder salpetersyrlighet, finner man snart, att
den gulröda gasen försvinner, medan svafvelsyran,
som fuktat väggarna, förvandlas till färglösa
kristaller, som utbreda sig öfver glaset, liksom
rimfrost öfver fönsterrutor om vintern. Fenomenet
beror derpå, att koncentrerad svafvelsyra begärligt
uppsuper salpetersyrlighet och dermed bildar en
kristalliserbar förening, af svafvelfabrikanterna
benämd bly kammarkristaller. Föreningen är
löslig i en öfverskjutande mängd svafvelsyra,
men utkristalliserar, i samma mån svafvelsyran
dermed mättas. Kristallerna, äfvensom deras lösning
i koncentrerad svafvelsyra, förändras ej i beröring
med svafvelsyrlighet. Om man derför vid beredningen af
den engelska svafvelsyran skulle till gasblandningen
tillsläppa blott så mycket vatten, som behöfdes
för att erhålla koncentreradt svafvelsyrehydrat,
skulle den bildade svafvelsyran snart uppsupa all
salpetersyrlighet ur gasblandningen och qvarhålla
henne, så att svafvelsyrebildningen i brist på fri
salpetersyrlighet upphörde; hela metoden vore i
sådant fall förfelad.
Lyckligtvis kan emellertid föreningen af svafvelsyra
och salpetersyrlighet, eller kammarkristallerna,
förstöras af svafvelsyrlighet, då föreningen är
upplöst i svafvelsyra, som blifvit utspädd med en
viss tillräcklig mängd vatten. Svafvelsyrligheten
förvandlas då sjelf till svafvelsyra, i det hon
upptager vatten samt syre från salpetersyrligheten,
och den senare öfvergår, i det hon mister en del
af sitt syre, till qväfoxidgas, som försättes
i frihet. En med vatten tillräckligt förtunnad
svafvelsyra kan derför ej varaktigt qvarhålla någon
anmärkningsvärd mängd af salpetersyrlighet, då
hon, såsom vid svafvelsyrefabrikationen är fallet,
befinner sig i beröring med en på svafvelsyrlighet
rik gasblandning. På grund af anförda förhållanden
finner man sig föranlåten att vid Svafvelsyrans
beredning i gasblandningen insläppa mer än tre gånger
så mycket vattenånga, som teoretiskt skulle behöfvas
för bildning af svafvelsyrehydrat. Detta öfverskott af
vatten måste sedan bortkokas ur svafvelsyran, om hon
skall användas i form af starkaste svafvelsyra, och
denna senare operation, som fordrar dyra apparater,
fördyrar ytterligare framställningen af den vanliga
koncentrerade engelska syran.
Vi hafva härmed också fått tillfälle att kasta en
blick på de förnämsta kemiska reaktioner mellan syre,
svafvelsyrlighet, vatten, qväfoxid, salpetersyrlighet
och svafvelsyra, hvarpå den nu varande tillverkningen
af engelsk svafvelsyra grundar sig. Flera andra
kemiska reaktioner drifva väl äfven sitt spel vid
denna invecklade process, men vi vilja, åtminstone
tills vidare, lemna dem å sido. Af det anförda finna vi
redan, att svafvelsyrans beredning på grund af sakens
natur sönderfaller i tre hufvudoperationer, nämligen
1) beredningen af svafvelsyrlighetsgas genom förbränning af
svafvel eller svafvelhaltiga mineral; 2) svafvelsyrlighetens
förvandling till svafvelsyra medelst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
