Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svafvelsyrans användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jod, vid beredning af klorkalk och talrika andra
fabrikat. De flesta metaller och metalloxider
kunna med svafvelsyrans tillhjelp upplösas, men
hennes verkan på hvarje metall är under olika
omständigheter olika. Svafvelsyran användes derför
för att ur guldhaltigt silfver afskilja guldet, ur
silfverhaltig koppar silfret, samt för framställning
af en mängd svafvelsyrade metallsalter. Af samma
skäl gör utspädd svafvelsyra en vigtig tjenst vid
förarbetning af metaller, nämligen for att »betsa»
dem, d. v. s. befria deras yta från ett vidhängande
öfverdrag af metalloxid. I följd af den koncentrerade
syrans frändskap till vatten, som hon begärligt
upptager ur luften och hvar helst hon dermed
kommer i beröring, är hon ett ofta användt medel
att torka gasarter och försätta vissa andra ämnen,
t. ex. salpetersyra, i ett mera vattenfritt tillstånd.
Särskildt anmärkningsvärda och vigtiga äro
svafvelsyrans verkningar på de organiska ämnena.
Några af dessa äro i svafvelsyra oföränderliga,
men de flesta förändras till sin sammansättning på
ett mer eller mindre djupt ingripande sätt genom
svafvelsyrans verkan, hvilken kan yttra sig på mycket
olika sätt allt efter syrans utspädningsgrad och
vännegrad. Sålunda användes svafvelsyran för att
sönderdela talg och andra feta ämnen till glycerin
och feta syror, af hvilka senare stearinljus och tvål
beredas. Svafvelsyran tjenar att förvandla sprit
till eter, stärkelse till dextringummi och äfven
till drufsocker. Genom en väl afpassad inverkan
af svafvelsyra förvandlar man olimmadt papper,
hvilket, som bekant, har ett löst sammanhang, till
s. k. pergamentpapper, som till svårgenomtränglighet
för luft och vatten liknar oxblåsa och äfven besitter
en rätt betydlig hållfasthet. Med tillhjelp af blott
svafvelsyra och vatten, eller svafvelsyra och alkali,
kan man ofta åstadkomma omvandlingar, hvilka förefalla
ännu mera oväntade, t. ex. förvandla den i lysgas
innehållna elaylgasen till sprit. Man skulle ur den
teoretiska kemin kunna framdraga en stor mängd sådana
fall, af hvilka en del redan funnit sin tillämpning,
de flesta icke.
Emedan svafvelsyran med mycket olika lätthet
inverkar på olika slags organiska ämnen, kan hon ofta
användas för att till dess egenskaper så förändra
något organiskt ämne, som finnes inblandadt i
ett annat, att det sedermera lätt kan derifrån
afskiljas. Svafvelsyran har derför en vidsträckt
användning for att befria växtoljor från de slemmiga
och qväfvehaltiga ämnen, hvaraf de nyss pressade
oljorna äro orenade och som göra dem odugliga
t. ex. att brännas i lampor; lika så för att rena
de många lysämnen, som man hemtar ur petroleum och
tjäror, för att rena krappfärgämnet från andra i
krapproten befintliga ämnen, m. fl. likartade fall.
Mången har väl från det dagliga lifvets erfarenhet
fått den föreställning om svafvelsyran, att
hon företrädesvis är ett allt förstörande
och sönderfrätande ämne. Som vi sett, är denna
föreställning mycket ensidig. Visserligen är hon ett
ganska farligt ämne, som kan förstöra våra möbler och
beklädnadsartiklar, fräta och vanställa vår kropp,
till och med genom sina följder medföra döden, men
det är med svafvelsyran som med elden och öfver hufvud
alla mäktiga krafter:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
