- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Fjerde bandet. Råämnenas kemiska behandling /
609

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fotografering med kollodium

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vi taga nu en ren glasskifva, hvarpå vi gjuta en
tillräcklig mängd kollodium, utbreda det deröfver, på
sätt fig. 331 visar, och låta öfverskottet afrinna
(fig. 332). Så snart skiktet afsatt sig och antagit
smörets fasthet, doppa vi hastigt vår skifva i
silfverbadet. I detta silfverbad befinner sig en
lösning af salpetersyrad silfveroxid (silfvernitrat,
lapis) i ett förhållande af 8 1/3 ort till ett
skålpund vatten. Denna lösning är förut mättad med
jodsilfver, hvilket tillgått på det sätt, att man
deri öfver natten nedsatt en med jodbromkollodium på
båda sidor öfverdragen glasskifva. Den i silfverbadet
doppade skifvan föres deri upp och ned, tills de
fettaktiga strimmor äro försvunna, som i början
bilda sig, emedan den vattenhaltiga lösningen ogerna
fastnar på etern. Kollodiumskiktet visar vid skifvans
uttagande ett ostlikt utseende, hvilket härrör af det
bildade jodbromsilfret. I silfverbadet försiggår
nämligen ett utbyte af ämnen: jod och brom gå till
silfret och bilda jod- och bromsilfver, som utfälles;
deremot förenar sig den ur silfversaltet frigjorda
salpetersyran med det nu likaledes fria kadmium
och ammonium till salpetersyradt kadmium- och
ammoniumoxid, som förblir löst i silfverbadet.

Fig. 333. Utveckling af den negativa bilden.

Skiktet är nu känsligt. Vi inlägga skifvan i kassetten
och begifva oss ut ur den mörka kammaren, der nu
alla förberedelser äro vidtagna, och in i glasrummet,
insätta kassetten i apparaten, som redan är instäld
på föremålet, utsätta henne på förut angifvet sätt
några sekunder för ljuset, tillsluta objektivet och
kassetten och återföra den senare till den mörka
kammaren. Vid uttagandet ur kassetten är intet spår
af någon bild synligt. För att framkalla bilden,
använda vi antingen en lösning af pyrogallussyra
eller af jernvitriol. Den senare verkar hastigast
och säkrast. Till 1 skålpund vatten tagas 3 1/3
ort jernvitriol, och till denna lösning sättas 20
droppar ättiksyra och 16 droppar alkohol. Alkoholen
gör vätskan lättflytande, och ättiksyran verkar liksom
hämmande, på det att ej bilden skall framträda för
hastigt, emedan då de finaste delarna kunde förstöras.

Efter denna operation framträder bilden i allmänhet
tydligare, i det jod- och bromsilfver reduceras på de
af ljuset träffade ställena. Om jernvitriolen ej efter
en stund låter bilden nog skarpt framträda, använder
man en lösning af pyrogallussyra och en ringa mängd
silfvernitrat, för att förstärka bilden. Så snart
han är tillräckligt tydlig, sköljes skifvan väl och
öfvergjutes med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 25 14:52:57 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/4/0621.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free