- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Fjerde bandet. Råämnenas kemiska behandling /
610

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fotografering med kollodium - Pannotypi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en lösning af cyankalium eller doppas i en lösning af
undersvafvelsyrligt natron i vatten (1:4). Härigenom
aflägsnas det af ljuset icke förändrade jod- och
bromsilfret, och bilden är således skyddad för vidare
inverkan af ljuset. Sedan han torkat, kan man anbringa
ett öfverdrag af fernissa och skrida till kopieringen.

Till kopieringspapper användes antingen det på ofvan
angifna sätt förfärdigade klorsilfverpapperet,
eller ock albuminpapper. När det senare kommer
i silfverbadet, uppstår en för ljuset känslig
förening mellan ägghvitan och silfret. För att
taga ett aftryck, täcker man kollodiumsidan af
glasskifvan med ett sådant papper och insätter båda
i kopieringsramen. Denna utgöres af en träram med
en stark spegelglasskifva (fig. 334), hvarpå man
lägger den negativa bilden så, att bildsidan,
på hvilken det känsliga papperet ligger, är
vänd uppåt. På det att papperet må noga sluta
efter glaset, pressas derpå medelst skrufvar eller
fjädrar en liten träskifva. Samma ändamål kan äfven
vinnas utan kopieringsram, blott man är försigtig
vid undersökningen af arbetets fortgång. När nu
kopieringsramen utsättes för dagsljuset, inträffar
alldeles samma fenomen, som vi förut sett ega rum
vid kopiering af negativa bilder
på papper: ljusstrålarna intränga genom bildens
genomskinliga delar och åstadkomma under dessa en
svärtning, medan bakom de ogenomskinliga delarna
papperet förblir hvitt. Man erhåller på detta sätt en
positiv bild, som troget liknar originalet. Skilnaden
mellan en negativ och en positiv bild synes af fig. 337 och 338.

Fig. 334. Kopieringsram.

Den positiva bilden kan antingen kopieras färdig i
kopieringsramen, eller kan man i den
mörka kammaren fullborda det af ljuset började
arbetet. Denna senare metod användes vanligen,
om man skyndsamt vill förfärdiga ett stort antal
bilder, men lemnar sällan så goda resultat som den
förra. Om bilden är skarpt och tydligt kopierad i
kopieringsramen, hvilket lätt synes af färgen på
de utstickande kanterna af det känsliga papperet,
måste han passera ett guldbad, som består af 1 del
klorguld på 1 000 delar distilleradt vatten, dels
för att blifva varaktigare och dels för att antaga
en vackrare färgton. Derefter doppas papperet i en
lösning af undersvafvelsyrligt natron i vatten (1:3),
för att bilden må bli fixerad. Han uppklistras
nu och glättas med satinermaskinen. Om den negativa
bilden var oklanderlig och kopian är sorgfälligt
utförd, är nu bilden färdig; hvad som i annat fall
brister i harmoni, mjukhet och rundning måste hjelpas
med penseln, d. v. s. bilden måste retuscheras;
men dertill fordras en skicklig och sjelfförsakande
konstnär, ty ju mindre man märker, att penseln
användts, desto högre bör bilden skattas.

Pannotypi. En negativ bild, som allt för kort,
kanske blott några sekunder, varit utsatt för ljuset,
synes, sedan han blifvit fixerad, allt för svag,
när han hålles

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 21:51:30 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/4/0622.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free