- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Fjerde bandet. Råämnenas kemiska behandling /
630

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krutets framställning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kolets antändbarhet minskas. Man använder derför
nu mera blott sådana kolningsmetoder, hvarvid en
reglering af värmegraden är möjlig. De träslag,
som bäst lämpa sig till krutkolsberedning, äro de
specifikt lätta, företrädesvis vide, al, poppel, hägg,
lind, kastanj, äfvensom hampa, lin, vinranka o. s. v.,
af hvilka de först nämda i synnerhet förarbetas i
Tyskland och Sverige, de senare deremot i Frankrike,
Spanien och Italien. Tunga och hårda träslag, i
synnerhet de, som innehålla kådiga beståndsdelar,
gifva ett kol, som trögt antändes, långsamt förbrinner
och lemnar mycket aska.

Kolningstemperaturen har, som nyss nämdes, stort
inflytande på träkolens beskaffenhet och kemiska
sammansättning. Vid en temperatur af 280 till
300° C. bildas sålunda s. k. rödkol, röda till
rödbruna, lätta och porösa träkol, som bestå af
70 till 72 procent kemiskt rent kol och 28 till
30 procent syre och vatten, hvilka på grund af
sin ringa värmeledningsförmåga och deraf alstrade
lättantändlighet erhållit någon användning vid
fabrikationen af jagtkrut. Den stora mängd vattengas,
som bildas vid förbränningen af dessa träkol och i hög
grad nedsätter temperaturen hos förbränningsgaserna
samt derigenom betydligt minskar krutets drifkraft,
jemte rödkolens egenskap att ur luften uppsupa
fuktighet, har dock gjort, att de ej användas till
krut för krigs vapen. Sker kolningen deremot vid
en högre temperatur än 400° C., erhålles svart till
blåsvart träkol, kalladt svartkol, om det är vunnet
ur mila, men distilleradt kol, om det är framstäldt
i ugn. Det är nästan fritt från syre och väte och har
större värmeledningsförmåga samt är derför svårare att
antända än rödkolet; svartkolet är mindre hygroskopisk
än rödkolet och sålunda lättare att bearbeta.

Det skulle tyckas, som man vid kolning af krutkol
hufvudsakligen borde tillse, att kolningstemperaturen
är högre än 500° C. Så är dock ej fallet, ty stiger
kolningstemperaturen till denna höjd eller till
600-700° C., bildas af flera träslag glanskol,
som äro ännu mera ledande, hvarigenom det blifvande
krutets förbränningstid mångdubblas. Storleken af de
trästycken, som förkolas, utöfvar äfven ett väsentligt
inflytande på de blifvande kolens beskaffenhet, så
att ju finare fördelad vedmassan är, desto lättare
är hon att kola och desto bättre blifva kolen.

Enligt försök, som för längre tid tillbaka blifvit
gjorda i Frankrike af Violette och i England af
Proust, ha kol af hampstjelkar, blandade med lika
mängd salpeter, visat sig brinna dubbelt så fort
som kol af hassel, kolad i bitar om 2/3 till 1 tums
genomskärning. Likartade försök, utförda i Sverige,
ha visat, att vi i den askfattiga hvitmossan ha
ett råämne, som med minsta arbete ger bästa kol,
hvilket naturligtvis har sin grund i stänglarnas
finhet. Måhända är den tid ej långt borta, då våra
föraktade hvitmosslager i detta hänseende kunna blifva
af stor nytta.

Kolningen sker antingen genom lågans omedelbara
inverkan i milor, gropar, ugnar och kittlar, eller ock
i jerncylindrar, hvarvid träet ej kommer i omedelbar
beröring med lågan. Det förra sättet, som dock ännu
användes vid flera svenska och utländska krutbruk,
måste anses förkastligt, då derigenom erhålles ett
af sand och jordpartiklar mycket förorenadt kol,
hvilket dessutom genom bränningens beskaffenhet blir
särdeles olikformigt. Den senare metoden,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:17:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/4/0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free