Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstfyrverkeriet - Bomullskrutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kaskader och fontäner m. m.), eller rörliga, såsom de enkla och dubbla
eldhjulen, de af ungdomen så omtyckta svärmarna, hvilka alla röra sig på
eller föga högt öfver marken, samt slutligen de högt flygande raketerna,
hvilkas knallar och ljuseffekter tjena så väl festliga som allvarliga syften.
Orsaken till alla dessa fyrverkeripjesers rörelser är den likformiga verkan,
gasen utöfvar på sin omgifning, så att t. ex. raketen stiger i höjden af
alldeles samma skäl, som geväret vid skottets lossande kastas tillbaka mot
skyttens skuldra.
Den nyare tidens forskningar ha möjliggjort en förbättring af krutet,
som motsvarar alla fordringar derpå som medel för framdrifvande af
kastkroppar. Hvad deremot dess sprängande egenskaper beträffar, lemnar det
ännu mycket öfrigt att önska. De storartade tunnel- och jernvägsbygnaderna,
förstöringen af pallisader, fristående murar, broar, fiendtliga kanoner jemte
deras ammunition, fartyg m. m. fordra kraftigare sprängämnen. Krutet verkar
ej nog plötsligt och behöfver ovilkorligt fast inneslutning, hvilket medför
en mängd obehag, såsom ökande af den döda vigten, fara för kringslungade
stycken m. m. De svårigheter, som åtfölja sprängningar under vatten
(upprifning af broar, minanläggningar i fuktig mark, torpedoväsendet för
kustförsvaret), uppställa äfven oafvisliga fordringar på ett nytt sprängmedel
i det otillfredsställande krutets ställe.
Föreningarna mellan organiska kroppar (trådfibrer eller cellulosa, glycerin,
mannit eller mannasocker, karbolsyra) och koncentrerad salpetersyra gifva
under afskiljande af vatten de så kallade nitroföreningarna, bland hvilka
märkas bomullskrutet, nitroglycerinen, nitromanniten samt de pikrinsyrade
salterna, hvilka alla vid en hastig sönderdelning utmärka sig för en oerhörd
sprängkraft. Liknande explosiva egenskaper hafva de klorsyrade salterna.
Bomullskrutet. Det preparat, som till egenskaper och användbarhet
står krutet närmast, är bomullskrutet, rättare kalladt pyroxylin (af det
grekiska [pyr], eld, och [xylon], trä), emedan hvarje växtfiber får explosiva
egenskaper, om han under några minuter hålles i en blandning af koncentrerad
svafvelsyra och salpetersyra samt sedan uttvättas med vatten och torkas.
På detta sätt går man i allmänhet till väga vid bomullskrutets beredning,
och på denna väg upptäcktes det också nästan samtidigt af professorerna
Schönbein i Basel och Böttger i Frankfurt am Main, hvilka 1846 framlade sin
uppfinning for den tyska förbundsregeringen med förslag att dermed ersätta
krutet. Genom att öfvergjuta växtfibrer med salpetersyra hade de franska
kemisterna Braconnot (1833) och Pelouze (1838) framstält liknande bränbara
preparat, utan att dock. deraf gjordes någon praktisk användning.
På tyska förbundsregeringens föranstaltande anstäldes från 1846 till 1851
i Mainz och Wien försök med bomullskrut, och sedermera gjordes sådana
äfven i Frankrike och England, hvarom mera längre ned. Kommissionens
yttrande utföll på det hela ej särdeles gynsamt. Det oaktadt fann sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
