Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bomullskrutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medelst en centrifugaltorkapparat. Härefter uppslammas
en del i vatten för tvättning, dock endast små mängder
i sönder, emedan man önskar undvika allt slags
uppvärmning af massan, då en sådan, när helst hon än
inträffar, har ett menligt inflytande på denna. Efter
denna uppslamning torkas massan ytterligare i
centrifugalmaskin och uppslammas en tredje gång, för
att å nyo torkas på samma sätt. Efter denna tredje
torkning kommer hon i en holländare, liknande den,
som användes vid papperstillverkningen. Det, som ej
förut blifvit tillräckligt fint, sönderdelas här,
och det hela blir sålunda en likartad massa. Denna
underkastas ytterligare 48 timmars tvättning med varmt
vatten, och på detta sätt lyckas man få all cellväfnad
fullkomligt ren och att fullständigt derur aflägsna
syra och salter. Slutligen får vattnet afrinna,
och den grötfonniga massan pressas med ett tryck om
120–150 centner på qvadrattummen i patroner af önskad
form. Dessa innehålla 20 procent vatten och försändas
löst packade i detta tillstånd. De äro då så föga
farliga, att de låta bearbeta sig med verktyg och till
och med kunna genomborras med glödande jern, utan att
någon explosion eger rum. Upphettadt i fria luften,
brinner på sådant sätt beredt bomullskrut stilla;
sker deremot antändningen genom en i patroner
exploderande tändsats eller i slutet rum, försiggår
explosionen med stor våldsamhet. »The patent safety
guncotton factory» i Stowmarket, Suffolk, tillverkar
200 till 250 centner sådan vara i veckan.
För att få ett begrepp om de orsaker, som vållat att
försöken med bomullskrut så ofta slagit fel, måste vi
något djupare intränga i det nämda drifmedlets natur och
sätt att verka. 100 delar bomull, förarbetad efter ofvan
stående beskrifning, ge 150 till 178 delar bomullskrut,
hvilket, utan att förlora sitt ursprungliga utseende,
blott kännes något sträfvare, vid sammantryckning ger
ett knastrande ljud ifrån sig och genom gnidning blir
elektriskt. Som förbränningsalster efter det österrikiska
bomullskrutet uppgifvas qväfve, kolsyra, koloxid, kolväte
och vatten. Den fasta återstoden är helt obetydlig, den
utvecklade gasen nästan färglös, egenskaper, som i hög
grad underlätta laddning och sigtning.
De nämda gaserna äro oskadliga för manskapet, en
omständighet, som är af högt värde for tjenstgöringen
i kasematter och vid direkta försök blifvit
bekräftad. Man fann, att vid pass 1,65 skålpund
bomullskrut på en rymd af 1,0813 kubikfot utvecklade
lika stor för artilleristiska ändamål användbar
kraft, som 51–61 skålpund krut på samma rymd. Häraf,
äfvensom af den stora hastighet, hvarmed bomullskrutet
sönderdelas, förklaras dess oerhörda sprängkraft;
men, såsom vi förut på tal om krutet sökt visa, är det
just denna stora sönderdelningshastighet eldvapnen ej
kunna motstå. I fria luften utbredt bomullskrut gör
lika litet som vanligt krut under samma förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
