Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Färgerna och deras beredning.
Inledning. - Naturliga färgämnen.- Bronsfärger. -
Jern fä rg erna. - Upptäckten af berlinblått. -
Blodlutsalt. -
Cyanet. - Blåsyran. - Tillverkningen af blodlutsalt. -
Gult och rödt blodlutsalt. - Framställningen af
berlinblått. - Bly far gerna. - Glete och mönja. -
Blyhvitt. - Den holländska och lyska metoden för dess
framställning. - Ersättningsmedel för blyhvitt. -
Krom preparat. - Kromoxid och kromsyra. - Kromsyradt
kali. - Kromgult. - Kopparfärgerna. - Spanskgröna. -
Hennes framställning i Frankrike. - Bergblått. -
Schweinfurtgrönt. - Ersättningsmedel derför. -
Svafvelmetallerna som färgämnen. - Cinobern och
hans beredning. .- Antimoncinober. - Ultramarinen,
den naturliga och den konstgjorda. -Lackfärger. -
Kochenill och karmin. .– Målarfärgernas beredning. -
Pastellfärger. - Blyertspennorna och deras
tillverkning.
Hvem vet ej, huru mycket blotta ytan har att betyda i
det menskliga lifvet, hvilken stor del af de menskliga
sträfvandena endast är riktad på tingens utsida. Också
arbetar en stor mångfald af tekniska industrigrenar
blott och bart för utseendet, för att gifva föremålen
färg och glans. Behof och lyx eller, rättare sagdt,
ett medfödt färgsinne, ett särskildt välbehag för den
eller den färgen föranledde tidigt menniskan att genom
färgning eller målning gifva tingen i sin omgifning
ett behagligare utseende, och vi finna redan hos så
kallade vilda folkslag färgkonsten på mångfaldigt
sätt använd. Det första bruk menniskorna gjort af
de i naturen förekommande olikfärgade jordarter,
växtsafter eller djuriska ämnen, såsom blod, galla,
sepia o. s. v.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
