Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning - Tillverkningen af bronsfärger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
metoder att framställa de redan kända färgerna renare,
eldigare, varaktigare och billigare. En ytterligare
synpunkt är oskadligbeten; man måste söka att ur
färgernas område utdrifva de mineraliska gifterna,
såsom arsenik, koppar, bly och qvicksilfver, ehuru
det just är de, som gifva några af de behagligaste
färgtonerna. Ty värr, har man ännu ej, trots alla
bemödanden, kommit ens så långt, att man kan göra den
så farliga arsenikgröna färgen umbärlig, emedan ännu
ingen blifvit funnen, som i färgens skönhet kan mäta
sig med honom.
De färgande ämnenas ursprung och natur äro, liksom
deras användning, af så mångfaldig art och förete
sinsemellan så stora skiljaktigheter, att de ej utan
tvång låta på ett ställe behandla sig. Det har derför
synts oss lämpligare att behandla glas- och emaljfärgerna
i afdelningarna om glaset, porslinet och
kobolten, anilinfärgerna i sammanhang med tjärämnenas
industri samt att gömma behandlingen af de ämnen, som
företrädesvis tillhöra färgeriet, till ett särskildt
kapitel i ett följande band. För denna uppsats
återstå således endast de mineraliska och Öfriga
torra färgerna, för så vidt de äro föremål för en
särskild fabrikation. Denna fabrikation kan antingen
afse framställandet af egendomliga föreningar, eller
ock blott ett naturalsters öfverförande i den form,
som gör det till ett färgämne. Många metaller, kol,
vissa jordarter och malmer o. s. v. kunna göra tjenst
som färger, om de undergått nödig pulverisering och
försättas med passande bindmedel; andra färgkroppar
måste först med konst framställas och fordra utom
denna mera mekaniska bearbetning äfven en behandling
på kemisk väg.
Ehuru de senare för oss äro af långt större intresse,
skola vi likväl ej helt och hållet förbigå de
förra, utan åtminstone egna någon uppmärksamhet
åt bronsfärgerna, hvilka hufvudsakligen endast
bestå af oändligt fint sönderdelade metaller och
metallegeringar.
Tillverkningen af bronsfärger, hvilken i synnerhet
bedrifves i München, Nürnberg och Fürth, är knapt
hundra år gammal, äfven om vi inberäkna hennes första
begynnelser. Ty först i medlet af förra århundradet
försökte Andreas Huber, en murare i Fürth, att
genom rifning af det vid metallgjuterierna bildade
affaiiet deraf göra ett säljbart färgpulver. Dess
användbarhet ökades något, sedan Martin Holzinger,
en guldpappersfabrikant, lärt att genom upphettning
gifva metallpulvret olika anlöpningsfärger; men priset
på denna vara fortfor att stå mycket lågt, och först
småningom, sedan man kommit så långt, att man kunde
gifva bronsfärgerna alla färgtoner utom rent blått,
tog hennes utbredning någon fart.
Nu har denna fabrikation vunnit en sådan utsträckning,
att Baiern ensamt årligen af denna vara tillverkar för
omkring en half million gulden (750 000 rdr). Dessutom
tillverkas mycket bronsfärger äfven i England.
För denna ökade tillverkning kunna naturligtvis
affallen i metallgjuterierna ej mera lemna
tillräckligt råämne. De fina metallbladen måste
tvärtom till största delen enkom beredas för
bronsfärgerna, och detta sker vanligen,, såsom
i metallslageriet, för hand. Dock tages äfven
maskinarbete till hjelp,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
