32
Table of Contents / Innehćll | << Previous | Next >>
| Uppfinningarnas bok / 32 Table of Contents / Innehćll | << Previous | Next >> | ||
| Project Runeberg | Catalog | RSS | Forum | Recent Changes | Comments? | |||
PDF (B/W) - On this page / pć denna sida -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the
raw OCR text
from the scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns den
maskintolkade texten
frćn faksimilbilden ovan. Ser du nćgot fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread
at least once.
(diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs
minst en gćng.
(skillnad) (historik)
Valsqvarnarna. Som en intressant nyhet i qvarnvÀsendet förtjenar omnÀmnas de af mekanikern <spÀrr>Sulzberger</spÀrr> i Schweiz konstruerade <spÀrr>valsqvarnarna</spÀrr>, De Àro som ett nytt slÀgte bland qvarnarna, hvilket hvarken till plan eller utseende har nÄgot gemensamt med de gamla. I stÀllet för de sedan urÄldriga tider brukliga stenarna har denna qvarn valspar af hÀrdadt jern, och deras enkla inrÀttning kan lÀtt beskrifvas med tillhjelp af fig. 17. PÄ en jernstÀllning ligga tre par valsar ofvanpÄ hvarandra, hvarje vals af 13 tums lÀngd och genomskÀrning. Under hvarje par finnes en kilformig inrÀttning, i hvars inÄt bugtiga ytor valsarna röra sig. TvÄ sÄdana stÀllningar, hvardera med tre par valsar, höra till ett system, hvars första afdelning krossar, medan den andra mal. Krossqvarnens valsar Àro med vÀxande grad af finhet skarpt refflade efter lÀngden och refflorna sÄ böjda Ät sidorna, att en vals i genomskÀrning har utseende af steghjulet i ett ur. I mjölqvarnen Àr endast ett valspar svagt reffladt, de andra fullkomligt glatta, Deremot Àro samtliga refflorna i underlaget upphuggna som raspar. Om nu valsarna vrida sig emot hvarandra, medan sÀden ur en tratt faller ned emellan dem, gripas kornen först och krossas samt komma sedan Ä ena eller andra sidan i det trÄnga mellanrummet mellan valsarna och underlagen, der krossningen ytterligare fortsattes. Det som gÄtt emellan ett par valsar och deras underlag uppsamlas af en tratt och ledes till följande par, hvars mellanrum naturligtvis minskas, för hvilket ÀndamÄl stÀllskrufvar finnas öfver allt anbragta. Valsarnas gÄng har för öfrigt det egna, att den ena gÄr nÄgot hastigare Àn den andra, hvarigenom de skarpa kanterna ej blott skÀra, utan Àfven slita. För detta ÀndamÄl drifves den ena valsen af ett kugghjul med 16, den andra af ett dylikt med 17 tÀnder. Följaktligen gör den ena valsen en vÀndning hastigare Àn den andra. Han gör vid vanlig hastighet 229 1/2 hvarf i minuten, den andra deremot 216. Har nu sÀden, sedan hon gÄtt igenom de första tre valsparen, blifvit krossad, skiljas genom siktapparaten skal, mjöl och gryn, och de senare malas pÄ de tre öfriga valsparen till mjöl. För öfrigt kan blott hvete malas pÄ nu anförda sÀtt, dÄ hos rÄgen skalen hÀfta allt för fast vid kÀrnorna. Dock kan rÄgen krossas mellan de tre första valsparen. Hvetemjöl frÄn valsqvarnen öfvertrÀffar allt annat i finhet och lÀmpar sig derför sÀrdeles till finare bakverk samt likaledes till förvaring eller utförsel, emedan hvetet males alldeles tort. Dessa qvarnar skola kunna drifvas med betydligt mindre kostnad Àn stenqvarnar, sÄ att man har svart att förstÄ, att de ej Àro mera allmÀnt i bruk. En olÀgenhet hafva de dock: de mala ej fullstÀndigt, och man behöfver Ànnu ett vanligt stenpar för att kunna fullkomligt anvÀnda deras affall.
Fig. 17. Skema öfver valsparet i en valsqvarn. I afseende pÄ tillverkningens storlek lemna de nyare qvarnarna, som Àro oberoende af menniskors eller djurs otillrÀckliga krafter sÄ vÀl som af vind och vatten, intet öfrigt att önska, I de storartade qvarninrÀttningarna vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
