Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Balsamerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Elemihartset, som användes vid fernissberedning
för att minska fernissans sprödhet, står på
gränsen mellan de hårda hartserna och de egentliga
balsamerna. Det kommer från Centralamerika,
Sydamerika och Vestindien och härstammar från träd,
som tillhöra burseraceernas familj. Elemi är ett
mer eller mindre mjukt harts af terpentinartad lukt,
smutsgul till brun till och med grönaktig färg. Det
kommer ofta i handeln inveckladt i blad eller
inneslutet i bamburör.
Den välluktande perubalsamens ursprung har först på
senare tider blifvit kändt. Han utskeppas från San
Salvador och fås der af ett till de fjärilblommiga
växternas familj hörande träd, myroxylon sonsonatense.
På den mellan hamnarna Libertad
och Acahuatla belägna vulkaniska kuststräckan,
den s. k. balsamkusten, skördas perubalsam i flera
nybyggen. Det i Chiltiuapan sänder årligen i handeln
16 000 till 17 000 skålpund balsam till ett värde
af 54 000 rdr. Perubalsam fås på ett ganska eget,
af infödingarna uppfunnet sätt. Efter regntidens slut
bultar man trädens bark med hammare och yxor på fyra
sidor i lodrät riktning, så att barken lossnar från
veden och de fyra mellanliggande remsorna bli orubbadt
qvarsittande. Ett par dagar derefter brännes den löst
sittande barken eller upphettas med hartsfacklor,
tills han börjar förkolas. Barken faller då ned af
sig sjelf och de blottade delarna af veden betäckas
med tyglappar, tills dessa blifvit fullkomligt
genomdränkta af balsamen, hvarefter de hopsamlas
och utkokas med vatten i lerkrukor, då balsamen
sjunker till bottnen och uppsamlas i tecomates eller
kalabasskal, som täckas af bananblad. Ett träd kan
skördas under hela tretio år och lemnar årligen nära
6 skålpund balsam. San Salvador sänder årligen 28 000
skålpund perubalsam i handeln. Han är en sirapstjock
vätska af brunsvart färg med en särdeles angenäm lukt
på en gång af vanilj och benzoe samt en i början len,
efteråt skarp och lifvande smak. Perubalsam användes
företrädesvis i parfymerikonsten som en välluktande
tillsats till choklad samt ingår i sammansättningen
af den katolska kyrkans krisma eller heliga olja.
Tolubalsam fås af ett träd, tillhörande ärtväxternas
familj, myroxylon toluiferum, inhemskt i nordvestra
Sydamerika. Balsamen vinnes derigenom, att man
borrar hål i stammarna, då han inom kort utrinner
och uppsamlas i kalabasskal. Tolubalsam har vanligen
ljusbrun färg och ungefär vaxets mjukhet. Han är
halfgenomskinlig samt utmärker sig genom en särdeles
angenäm, om vanilj påminnande lukt. Han innehåller
så väl benzoe- som kanelsyra.
Storax fås af ett i Mindre Asien samt på Rodos
och Kypern inhemskt trädslag, liquidambar
orientale, ett träd, som liknar platanen och liksom
denna fäller sin bark. Den genom den yttre barkens
bortfallande eller borttagande blottade yngre och
inre barken är sätet för balsamen. Han aflossas
och lägges i hett vatten, då storax flyter upp på
vätskans yta. Det är en gråbrun, degformig massa
af egendomlig och angenäm lukt samt brännande
smak. Storax användes i parfymerikonsten och i
farmacin. De gamla orientaliska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
