Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blekning af halm, svampar o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLEKNING AF HALM OCH SVAMPAR.
479
den färglöshet, som är nödvändig, för att de skola
kunna mottaga den försköning genom färgning, som den
förädlade smaken fordrar. Båda dessa blekningsämnen
verka sannolikt på likartadt sätt; ty, såsom vi
i början af detta kapitel anfört, synes kloren vid
blekningen förena sig med vattnets väte till klorväte,
då vattnets syre frigöres och verkar som ozon.
Att vi i kloren ha ett medel att vid blekningen göra
oss oberoende af ozonets tillfälliga uppträdande i
den atmosferiska luften, är en omständighet af den
högsta statsekonomiska betydelse. »Utan klorkalken»,
säger Liebig i sina Chemische briefe, »skulle
väl svårligen tillverkningen af bomullstyg i England
kunnat uppsvinga sig till den utomordentliga höjd,
hvarpå hon befinner sig. Hade det fortfarande
varit uteslutande hänvisadt till ängsblekningen,
skulle detta land ej i längden kunnat i priset på
bomullstyg täfla med Frankrike och Tyskland. Till
ängsblekning fordras framför allt jord, och särskildt
väl belägen ängsmark; hvarje tygstycke måste under
sommarmånaderna hela veckor igenom vara utsatt för
luft och ljus och af arbetare oupphörligt hållas
fuktigt. Ett enda blekeri i närheten af Glasgow bleker
dagligen hela året om, vinter så väl som sommar,
l 400 stycken bomullstyg, ’således årligen 420 000
stycken af 56 000 000 fots längd eller omkring 170
millioner qvadratfots ytinnehåll. Hvilket oerhördt
kapital skulle ej fordras för att i närheten af denna
fabriksstad uppköpa den mark, som skulle behöfvas
för att färdigbleka och tjena till underlag åt det
ofantliga antal tygstycken, som detta enda blekeri,
hvilket ändå ej är bland de större, årligen lemnar
fabrikanterna! Räntorna på detta kapital skulle utöfva
ett särdeles märkbart inflytande på varans pris.»
Vi tillägga, att dessutom en betydlig jordrymd och en
mängd friska arbetskrafter till frambringande af de
första lifsförnödenheterna skulle gått förlorade,
om ej konsten segrat öfver naturen, vetenskapen
öfver slentrianen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
