Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statistiska uppgifter rörande ångmaskinerna - Maskinbygnadskonstens omfång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äfven flera andra bidragit till fullkomnandet af
dessa maskiner, med hvilka man nu mera så väl kan
tillgodogöra ett vattenfalls naturkraft.
Ar 1871 drefvos i Sverige 706 verk med vattenkraft,
medan, enligt hvad förut är anfördt, 424 sådana
drefvos med ånga. Sammanlagda antalet hästkrafter af
samtliga de med vatten och ånga drifna verken i vårt
land utgjorde nämda år 12 700.
Maskinbygnadskonstens omfång. Sedan vi nu i
ångmaskinens utveckling sett ett af maskinbyggeriets
vigtigaste resultat, skola vi äfven söka erhålla en
hastig öfverblick af denna storartade industrigrens
öfriga alster, hufvudsakligen frambragta med tillhjelp
af hans son, ångmaskinen. Härvid öppnar sig framför
oss det mekaniska arbetets oändligt stora område, ty
det finnes väl knappast någon verksamhet af denna art,
för hvilken ej någon maskin blifvit uppfunnen. För
att emellertid ej förlora oss i enskildheter skola vi
försöka karakterisera hufvudgrupperna af de alster,
hvilkas tillverkning utgör maskinbygnadskonstens
förnämsta uppgift.
Alla maskiner från de enklaste till de mest invecklade
kunna delas i två hufvudklasser: kraftmaskiner
och arbetsmaskiner. Kraftmaskinen, äfven kallad
motorn, har till ändamål att upptaga någon mekanisk
kraftverkan, framför allt verkan af elementarkrafterna
(vattenfall, vindar, värme, den mekaniska kraften hos
menniskor och djur) samt förvandla henne i en antingen
i krets eller också fram och åter gående regelbunden
rörelse. Dessa regelbundna rörelser öfverflyttas sedan
på arbetsmaskinerna, hvilka ha till ändamål att
förrätta de mest olikartade mekaniska arbeten. För att
åvägabringa denna öfverflyttning behöfves en tredje
underordnad klass maskiner, de så kallade
mellanmaskinerna. Egentligen kan man vid hvarje sammansatt
maskin särskilja dessa tre klasser; så är t. ex. på en
vanlig qvarn vattenhjulet att anse som kraftmaskin,
den kringlöpande qvarnstenen som arbetsmaskin och
det mellanliggande hjulverket som mellanmaskin.
Till de egentliga kraftmaskinerna höra vind- och
vattenhjulen, ångmaskinen, vattenpelarmaskinen,
varmlufts- och gasmaskinerna. Dessutom räkna vi äfven
hit häst- och oxvandringar m. m. Om redan dessa
maskiner i utförandet äro af mångfaldigt olika
slag, uppträda dock arbetsmaskinerna i ofantligt mera
vexlande former, som dock alla kunna hänföras till
två stora hufvudsystem, nämligen:
I) förflyttningsmaskiner och
II) formförändringsmaskiner.
Hvad de förra angår, kunna de med afseende på de
flyttade kropparnas aggregationstillstånd delas i
tre klasser:
1) förflyttningsmaskiner i inskränkt bemärkelse,
afsedda för flyttning af fasta kroppar, såsom
vagnar, kranar, vindspel m. m.;
2) vattenuppfordringsverk, omfattande pumpar
af alla slag, paternosterverk, centrifugalpumpar,
sprutor m. m.;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
