Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Teoretiska befordrare af maskinbygnadskonstens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
MASKINBYGNADSKONSTEN OCH HENNES HJELPMEDEL.
derigenom, att han genast slår sig på en viss
specialitet och ställer sig under ledning af någon
berömd fackman. Han riktar nu hela sin samlade
kraft och intelligens på sin särskilda yrkesgren
och förvärfvar sålunda en utomordentlig säkerhet
i här förekommande arbeten; vid de tillfällen, då
förändringar komma i fråga, ledes han endast af sin
praktiska blick och sin djerfva företagsamhet. Om
detta oaktadt flera grenar af den engelska
tekniken stå högre än hvarje annat lands, bör detta
tillskrifvas det försprång, hon från början erhållit,
landets rika hjelpkällor och det engelska folkets
skaplynne. Fördomsfria män i England ha dock nu
börjat inse, att deras fäderneslands öfvermakt i
detta hänseende inom en ej så synnerligt lång tid
skulle kunna gå förlorad, så vida
man ej i tid sökte förlägga den engelska tekniken
från hennes nu varande empiriska på en mera teoretisk
grundval. Till dessa män hör äfven Whitworth, hvilken
offrat stora summor för åstadkommande af anstalter,
der tekniker kunna erhålla en allmän teoretisk
utbildning. Medan det förut var engelsmän, som i det
öfriga Europa fingo ledningen af maskinindustrin
sig anförtrodd, händer nu ej så sällan, att
ve-tenskapligt-tekniskt bildade ut-ländingar i England
bekläda platser som konstruktörer och disponenter och
sålunda på grund af sin vetenskapliga bildning förfoga
öfver engelska kapital och arbetsskickligheten hos
engelska arbetare. Detta kan hufvudsakligen anses
som Jakob Ferdinand Redtenbachers förtjenst. Född
1809 i Stein i
Oberösterreich, blef han 1834 efter slutade studier
och fyra års lärarverksamhet vid polytekniska skolan
i Wien professor i maskinlära vid då varande högre
industriskolan i Ziirich. 1841 öfvertog han en
liknande verksamhet vid den kort förut grundade
polytekniska skolan i Karlsruhe, hvars direktor
han 1857 blef. Älskad och vördad af sina talrika
lärjungar, innehade han denna plats till sin död
1863. Så framstående han än var som lärare, stod han
dock högre som författare; hans arbeten ha nästan alla
ett varaktigt värde, alla bära de originalitetens
prägel och bilda tillsammans ett den vackraste och
varaktigaste minnesvård.
8. J. F. Redt enbach er.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
