Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eldvapnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
ELDVAPNEN, DE BLANKA VAPNEN OCH
STALVE11KTYGEN.
Fig. 37. »’Galna Greta» i Gent.
vändigare, som med rundkulans upphörande att vara
projektilens enda form och spetskulans antagande
för de refflade kanonerna det fasta förhållandet
mellan kalibern och projektilens vigt bortföll. Det
engelska artilleriet benämner sina refflade kanoner
efter spetskulans verkliga vigt.
Anda in i 16:e och I7:e århundradena är det svårt att
finna något system i artillerivapnen. Pjeserna voro
merendels tunga och i synnerhet onödigt långa. Vi
finna våra nu varande kanoner under namnet kartauner
och slangor;
man hade dubbla, hela och halfva kartauner, fält-
och qvarterslangor o. s. v. Kulorna till dessa
pjeser vägde från lOtill 150 skålpund. Deras längd
vexlade mellan 18 och 30 kaliber, d. v. s. de voro
18 till 30 gånger så långa som diametern af "deras
mynningar. Utom dessa grofva pjeser hade man äfven
en stor mängd små och slutligen äfven pjeser med
förminskad krutkammare (den nyare tidens haubitser
och bombkanoner), bombarder, hagelbössor o. s. v.,
motsvarande våra dagars mörsare. Deremel-lan förekommo
äfven s. k. vallbössor eller vallgevär, medelting
mellan handgevär och kanon, som ända till vår tid
bibehållit sig i fästningarna. Lavettinrättningen var
mycket ofullkomlig och medgaf endast föga omvexling
vid riktningen. Först efter Henrik IV:s tid erhöll
det franska artilleriet förestäl-lare. Det tyska
och spanska artilleriet hade då länge sedan infört
denna för en hastigare manöver och eldgifning högst
vigtiga förbättring. Fig. 38-40 visa typer för de
intill denna tid, sålunda i 15:e och 16:e århundradet,
brukliga kanoner. Vi se der först och främst en slänga
(äfven kallad serpentine eller couleuvrine)
från Karl den djerfves artilleri och i den näst
följande figuren en bergska-nön från hans förnämsta
motståndare schweizarnas artilleri. Lavettens form
på denna senare, liknande en vanlig dragkärras,
häntyder på hans bestämmelse att dragas fram af
menniskohand. Fig. 40 deremot visar oss en mörsare
från 16:e århundradet. De två näst följande figurerna
(41, 42) återgifva en vallbössa och mörsare från
I7:e och en kanon och haubits från samma århundrade,
alltså artilleripjeser, som voro i bruk på tretioåriga
krigets tid. Detta krig och de derpå följande under
Ludvig XIV hade visat nödvändigheten af artilleriets
delning i ett lättare för kriget på öppna fältet och
ett gröfre för fästningskriget. I Frankrike in-
Fig. 38.
Burgundisk slänga från Karl den djerfves artilleri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
