Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raketerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RAKETERNA.
69
hundrade gjorde engelsmännen utanför Seringapatam
under ett af sina fälttåg mot Tippo Saib åter deras
bekantskap. Congreve, hvilken vi vid beskrifningen af
lavetterna hade tillfälle omnämna, förde dem med sig
till Europa och använde dem 1806 mot Boulogne och 1807
vid den namnkunniga bombarde-ringen af Kjöbenhavn med
sådan framgång, att danskarna, som af 40 000 under
Congreves egen ledning kastade raketer lärt närmare
känna detta nya krigsmedels verkningar, beslöto
dess införande i sitt eget artilleri. Konungens
flygeladjutant, Schumacher, ledde försöken i Danmark
och var den förste, som föll på den tanken att
använda de dittills endast till tandning använda
raketerna till bärande af projektiler, så väl kulor
som granater och karte-scher, och är sålunda att anse
som den egentlige grundläggaren af raketartilleriet.
Fig. 71. De särskilda delarna af Montignys
mitraljös.
En krigsraket består i allmänhet af en cylindrisk
hylsa af jern-bleck, som slås öfver en dorn och
medelst maskiner fylles med drifsatsen. På ena sidan
bildas af dornen en cylindrisk eller konisk öppning,
som dock endast räcker så långt, att den sista delen
af hylsan till samma höjd som hennes diameter är
massivt fyld med drifsats. På detta ställe anbringas
nu projektilen och förenas medelst linneremsor fast
med hylsan. Ar han en spräng- eller brandgranat,
måste naturligtvis brandröret vändas inåt mot hylsan
och införas i sjelfva tändsatsen.
Raketens rörelse grundar sig på samma lag som
kanonens rekyl och gevärets stöt, nämligen det
ensidiga Upphäfvandet af jemvigten hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
