Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bakladdningsgeväret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utkastande verkställas, samt 2) handtagets framförande
och vridning åt höger, hvarigenom geväret slutes och
göres eldfärdigt.
I Frankrike är sedan 1866 chassepotgeväret det
för infanteriet fast–stälda vapnet. -Modellen
dertill framlades 1858 af Chassepot, då arbetare
i artilleriets centraldepot, och utbildades
genom oinfattande, i synnerhet af den bekante
öfverstlöjtnanten Ne s s ler ledda försök till ett
vapen, som motsvarar de grundsatser för handeldvapnens
konstruktion, vetenskapen på den senaste tiden
uppstält.
Chassepotgevärets mekanism, som vi i fig. 94-100 I
och II afbilda till hans yttre och i genomskärning,
fordrar fyra handgrepp för hvarje skott: 1)
Tillbakadragande medelst grenen d af cylindern 6, vid
hvars skaft c spiralfjädern är fäst. Denna rörelse,
som underlättas af rullen e, aflägsnar skrufven/ur
cylindern l:s ränna och tillåter nu mera 2) cylinderns
uppvridning och tillbakaskjutande medelst .det på
I synliga, äfven på tändnålsgeväret förekommande
handtaget med knapp. Nu inlägges patronen, som har
sin tändhatt midt på den hårda kartongbott-n e n
till den med sidenmuslin öfverklädda kruthylsan
och hvars glatta, massiva blykula af 5,8 orts vigt
medelst en konisk, talgad kartonghuf är förenad
med kruthylsan. 3) Cylindern b:s framdragande och
tillvridning. Härvid hämmas stiftet g och dermed
äfven nålskaftet c af tappen på vinkelhäfstången Ii,
som af fjädern k tryckes uppåt och vid rörelsen l
passerats af c. Spiralfjädern hoptryckes och spännes
vid framskjutandet af cylindern b. 4) Af-tryckaren
i tryckes bakåt; härigenom drages den främre armen
af vinkelhäfstången h nedåt, tappen, som qvarhåller
nålstiftet, följer naturligtvis dervid med, och det
sålunda frigjorda stiftet slungas af spiralfjädern
framåt. Gastätningen vid affyringen åstadkommes af den
i cylinderns främre ända anbragta kaut-sjuproppen,
hvilken, vid affyringen af gaserna hoppressad,
vidgar sin periferi och tillsluter spelrummet
mellan loppet och cylindern b. Så snart denna
kaut-.sjuts hoptryckning i följd af det i loppets
väggar fastnade krutslammet ej längre kan ega rum,
upphör äfven gastätningen, och häri ligger den svaga
sidan hos detta vapen, som eljest i eldhastighet och
träffsäkerhet är tändnålsgeväret öfverlägset. Denna
öfverlägsenhet uppvägdes dock under det senaste kriget
af de preussiska truppernas genom ett långvarigare
bruk förvärfvade större förtrogenhet med sitt vapen.
Vi öfvergå nu till gevären med
gångjernsmekanismer. Fig. 94-100 III är det
efter professor Amsler i Schaffhausen förändrade
schweiziska infanterigeväret. Slutstycket kan
medelst grenen c, som dessutom vid a har ett
särskildt gångjern, lätt upplyftas och läggas
på pipans bottenstycke. Utdragaren b utkastar
härvid den gamla patronhylsan. Geväret laddas,
och slutstycket ned-fallés åter. Tändstiftet
står nu i form af en cylinder midt emot den förut
spända hanen, och geväret är eldfärdigt. N:r IV
visar oss gevärsfabrikanten Wänzls system, enligt
hvilket de österrikiska mynningsladdarna förändrades
till bakladdare. Slutstycket b vrider sig, liksom
Amslers, omkring det på pipan anbragta gångjernet
c och innehåller, äfvenledes som detta, det här i
genomskärning synliga tändstiftet s f. Spärrningen
af det åter nedfälda slutstycket,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
