- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Sjette bandet. Råämnenas mekaniska bearbetning. Register /
139

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sågar - Filar och raspar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FILAft OCH RASPAK.

139

hårdare ämnen, försedda med rakt utstående tänder,
som ha formen af lik-benta trianglar. Tandvinkeln
vexlar vanligen mellan 30 och 60 grader. Öfverstiger
han sistnämda gradtal, blir tanden för mycket trubbig
för att kunna med fördel skära; nedgår deremot vinkeln
under 30 grader, får tanden allt for,vek form; hon
går alltså lätt*af och blir äfven snart afnött.

Fig. 134 och 135 återge två olika tandformer å stora,
åt begge hållen skärande timmersågsblad. Den förra
utmärkes deraf, att hvarje tand är liksom dubbel,
bestående af två skär, som arbeta skiftevis. Det är
nämligen tydligt, att, när bladet föres åt venster,
tändernas venstra skär arbeta, men deremot de högra,
när bladets rörelse sker åt höger. Tänder af detta
slag ha en kraftigare verkan än den å fig. 135
förekommande, mera enkla tandformen, men de äro äfven
skörare samt dessutom svårare att fila.

För att ej ett sågblad må klämma sig fast eller genom
stark friktion allt för mycket upphettas, måste det
göra en skåra, hvars bredd är större än dess egen
tjocklek. A träsågar åstadkommes detta genom att
skranka tänderna, d. v. s. utböja hvarannan tand
något litet åt höger och hvarannan

Fig. 134-137. Sågblad med tänder af olika form.

åt venster, så att bladet under sågningen får mera
svängrum. A metallsågar kan i anseende till tändernas
litenhet och starkare härdning samma rnetod ej
anlitas, men i stället ger man bladet, redan när det
smides, en från dess skärande kant till den motsatta
småningom aftagande tjocklek, hvarigenom på en annan
väg samma ändamål vinnes som genom skränkningen.

Enklast äro s t en s ägarna inrättade, ty de ha
endast ett blad med hel kant utan all tandning. Hvad
tänderna i andra sågar ha att uträtta, åstadkommes
här af skarpkantig sand, som jemte något vatten
tid efter annan öses i sågningsskåran. För att öka
arbetseffekten belastar man sågramen med tyngder efter
behag. Arbetaren, som sitter framför sitt stenblock,
för sågen vågrätt fram och tillbaka och tillformar
sålunda med stor tidsutdrägt det råa af porfyr,
marmor o. s. v. bestående stenämnet till kubiska eller
rektangulära block, platta rätvinkliga hällar m. m.

Filar och raspar. Vid metallers bearbetning har
intet annat verktyg så allmän användning som den
månggestaltade filen. Genom hyfvel- och fräs-maskiner,
Slipning m. m. har man visserligen i nyare tid
förstått till en viss

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:18:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/6/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free