Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prydnadsstift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SPIKTILLVERKNINGEN.
173
från en dylik parisfabrik finnas upptagna öfver 150
nummer af olika mönster och storlekar i åtta sorter,
nämligen vanliga gula, lätt eller tungt i eld förgylda
eller försilfrade och af poleradt stål. Under namnet
clous de tapissiers (tapetserarstift) finnas der
mönster till ett pris af 2,80-14 kronor tusendet,
clous pour bourreliers (sadelmakarspik) 2,10-4,20,
clous de fantaisie gravés (fantasispik, graverad)
8,40-42, clous pour mallés (koffertspik) 8-28
kronor tusendet. Fabriken levererar dagligen öfver
200 000 stycken sådana stift, som äro en ofantligt
eftersökt vara.
Ända till för några år sedan tillverkades
dessa stiftsorter, som ha ett oformligt stort,
halfklotformigt hufvud och en kort, spetsig lägg,
på det sätt, att man göt dem i formar. Detta slags
stift voro dock behäftade med mångfaldiga brister,
då de ej blefvo nog regelmässigt formade, hade
skarpa kanter, hvarmed de sönderskuro de föremål,
de skulle hopfästa, och för öfrigt voro mycket
sköra. För närvarande tillverkas de med tillhjelp af
stansar och pressar. De för tillverkningen behöfliga
maskinerna äro: 1) en stick- eller stansmaskin,
hvarmed en arbetare dagligen kan utklippa allra
minst l 500 stycken hufvud; 2) en fallhammare; 3)
en polerbänk, hvarpå hufvudena under hastig rotation
göras blanka medelst polerstål; 4) en präglingspress
för utsmyckade, så kallade graverade hufvuden.
Fig. 187 visar tillverkningen af sådan spik efter
en af Cormay uppfunnen metod. Hufvudena utstansas
härvid i kilform ur ett kopparbleck af ungefär 1/3
linies tjocklek. Derpå pressas dessa skifvor i en
präglingspress, så att de i kanten få en tjocklek
af vid pass 1/12 linie och i deras midt bildas en
liten ihålig cylindrisk ansats, hvari trådstiftet,
som skall förenas med hufvudet, instickes, hvarefter
en ny prägling ger skifvan hennes halfklotformiga
utseende och fast förenar henne med stiftet. För
detta ändamål lägger man den redan genom den första
präglingen beredda skifvan på en matris m, som är
försedd med en halfklotformig fördjupning, i storlek
motsvarande det stift-hufvud, som skall bildas. I
skifvans ihåliga ansats insänkes hufvudet af ett
trådstift c. Öfver matrisen m befinner sig en stamp p
med ett konvext, till matrisens urhålkning passande
utsprång. Så snart denna stamp med tillbörligt
tryck pressats mot skifvan j, träder stiftets lägg,
som stöder sig mot en med spiralfjäder förenad smal
stång, in uti en kanal i stampen, medan deremot dennes
utsprång pressar skifvan in i matrisens urhålkning
och sålunda ger henne den åstundade hufvudformen,
men på samma gång äfven sammantrycker den i skifvans
midt befintliga ihåliga ansatsen och derigenom,
fast förenar läggen med hufvudet. Nyligen har man
konstruerat maskiner, som samtidigt och sjelfverkande
utföra de hittills hvar för sig utförda operationerna,
såsom utklippningen af de små metallhufvudena, deras
prägling till formen af små runda skålar m. m. En
dylik maskin bland andra har blifvit uppfunnen af
den franske mekanikern Dubreuil.
Åt denna maskin öfverlemnas kopparn, hvaraf
hufvudena bildas, i form af en remsa och jerntråden i
ringform. Medan jerntråden i lodrät riktning ryckvis
går nedåt, rör sig kopparremsan äfvenledes ryckvis
vågrätt framåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
