- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Sjette bandet. Råämnenas mekaniska bearbetning. Register /
217

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uret i Strassburgs münster

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

URET I STRASSBURGS MUNSTER.

217

Utom många andra astronomiska uppgifter, som uret
mekaniskt lemnar, framträda äfven på det samma
sinnebilderna af veckans sju dagar. Centralhjulverket,
som blott hvar åttonde dag uppdrages, meddelar
sina rörelser åt medeltidsvisarna; alla andra
uppgifter regleras genom särskilda mekanismer,
som få sina grundrörelser från centralverket. På
ett sidogalleri befinner sig en genius, som i den
ena handen håller en spira och i den andra en liten
klocka, på hvilken han slår qvarterna, hvilka derpå
upprepas af lefnadsåldrarna. En annan genius vrider
om ett timglas.

Bredvid galleriet är anbragt ett pla-netarium efter
Copernicus’ system, der planeterna regelbundet göra
sina omlopp kring solen; deröfver ser man månfaserna,
öfver dem åter de fyra redan omnämda lefnadsåldrarna,
som framträda en hvar qvart, dock blott om dagen;
om natten hvila de; men döden slår timmarna med en
benknota, och han vakar både natt och dag. I öfversta
rummet tronar Kristus. Hvar dag vid middagstimmens
sista slag framträda de tolf apostlarna och skrida
i en rad förbi frälsaren, då hvar och en stannar och
helsar honom med en bugning med hufvudet och derför
mottager välsignelsen. Under tiden flaxar tuppen på
det lilla tornet bredvid med vingarna, lyfter sig
i vädret, spänner ut fjädrarna och gal. Hela uret
är nära 60 fot högt och meddelar ytterligare sina
rörelser åt en särskild ur-tafla på bygnadens utsida.

Den följande tidens urmakare, bland hvilka särskildt
böra nämnas engelsmännen John Harrison (1735-1776)
och John Arnold (1774-1799) samt fransmannen Ferdinand
Berthoud (1757-1807), förde sin konst från dessa
villospår åter in på rätta vägen, i det de sökte göra
uret till en så noggrann tidmätare som möjligt. En

sådan blef ock med vetenskapernas framsteg och
ökade fordringar för astronomer, fysiker och
sjöfarande allt mer behöflig. Deras bemödanden
lyckades det ock att åstadkomma de mest genomgripande
förbättringar, så att för dessa högre syften knapt
något blifvit öfrigt att önska. Men sedan detta
det nyare urmakeriets hufvudsyfte var uppnådt, gick
sträfvandet hufvudsakligen ut på att fabriksmässigt
och till billigt pris tillverka goda eller åtminstone
för vanliga

Fig. 226. Fickur från 16:e århundradet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:18:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/6/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free