Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillbakafallande gångar - De hvilande gångarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
URTILLVERKNINGEN.
vis och derigenom betydligt skada
regelbundenheten i pendelns eller orons
svängningar.
De hvilande gångarna. Detta slags gångar ha sitt
namn deraf, att genom deras verkan steghjulet under
en del af pendelns eller orons svängningar kommer i
fullständig hvila. De äro nästan helt och hållet fria
från de fel, man måste klandra hos de tillbakafallande
gångarna; genom deras verksamhet ut-jemnas ej blott
drifkraftens (lodets eller fjäderns) ojemnheter,
utan undanrödjas äfven de små oregelbundenheter
i rörelsen, som framkallas af friktionsmotstånden
i hjulverket, hvilka aldrig kunna helt och hållet
undvikas. Man har derför äfven användt dem på alla
bättre ur. Det oaktadt äro de hvilande gångarna
ej helt och hållet felfria, ty genom hjulets,
om än korta, stillastående stores pendel- eller
orosvängningens frihet och förorsakas en friktion,
hvilken å sin sida alstrar en ojemnhet i verkets
gång. Detta är åtminstone fullt märkbart fallet då,
när gångens delar äro nötta eller oljan, hvarmed de
äro insmorda, af dam och förhartsning tjocknat. Ej
heller de hvilande gångarna äro till sin grundtanke
några nya mekanismer, ty det äldsta slaget deraf,
cylindergången,
236
237 238
Fig. 235-238. Cylindergångens verkningssätt.
Fig. 239. Grahams hvilande ankargång för
peridelur.
uppfans redan 1695 af engelsmannen Thompson och
förbättrades snart derefter väsentligt af hans
landsman, den berömde .mekanikern och urmakaren
i London George Graham, hvilken gaf honom hans nu
brukliga form.
Det är denna gång, hvars inrättning och verkningssätt
fig. 234-238 äro afsedda att förtydliga. Han kan
för öfrigt blott användas på ur med oro. Som man
ser af fig. 234, bildar orospindeln en cylinder,
hvilken i sin mellersta del öppnar sig till
en halfrund ihålighet, så att det med snäckan
förbundna steghjulets kuggar kunna inträda uti
honom. Under denna för kuggingreppet bestämda
öppning är cylinderväggen på sidan ytterligare
utskuren för att lemna rum för den i cylindern
inträdande kuggens arm. Genom ett vid spindelns fot
framträdande sidostift, som ej synes å figuren,
hålles orons utslag inom behöriga gränser. Huru
genom steghjulskuggarnas ingrepp i den cylindriska
orospindelns ihålighet och genom den senares olika
ställningar hela gånginrättningens regelbundna
rörelse åstadkommes, synes bäst af fig. 235-238,
der en genomskärning af spindelns ihålighet och den
för verkningssättets tydlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
