Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264 GULDSMEDS-
OCH JUVELERARKONSTEN.
gelse, hvarutur endast kardinalens af Ferrara gunst
kunde befria honom. För denne utförde han derefter
flera arbeten, af hvilka i synnerhet ett saltkar af
emaljeradt guld med allegoriska figurer, föreställande
jorden och hafvet, blifvit synnerligt berömdt. Förr
tillhörande ambrassamlingen, befinner det sig nu
i Wien.
Cellini återvände till Frankrike, och här börjar nu
den fruktbaraste perioden af hans lif. Konungen upplät
åt honom tornet Petit-Nesle, och här inrättade han
sig med tyska och italienska arbetare en verkstad,
hvilken snart fyldes med en mängd utkast, halffärdiga
och alldeles fulländade bronsarbeten. Det erkännande,
han rönte, var sådant, att han säkerligen ej hade
skäl ätt-beklaga- sig öfver att vara tillbakasatt;
icke desto mindre finna vi honom i augusti 1545 åter i
Firenze, der han utarbetade modellen till sin Fersens,
och strax derefter i Venezia. Han var en hetsig,
fåfäng och ofördragsam karakter, som i följd af
hänsynslösheten i sitt handlingssätt ofta nog både
gaf och fann anledning till stridigheter. I Venezia
stannade han ej länge; han vände i hemlighet tillbaka
till Firenze och grep sig här an med utförandet
af sin Perseus, på samma gång han utarbetade en
mängd kärl och smycken af olika slag, medaljer,
statyetter m. m. Ar 1548 var hans bästa arbete,
Perseus afhuggande Medusas hufvud, färdigt och
gjutet. Lika bristfällig som teckningen i många
enskildheter än är, lika förträffligt är dock
hela intrycket af bildens linier och rörelser
beräknadt. Öfver hufvud gäller om Cellini, att
man i hans arbeten mera beundrar det ursprungliga
i uppfinningen och det sjelf-ständiga i idéerna,
vid hvilkas uttryckande han alltid blott följer
naturens lagar och antikens vinkar, än den tekniska
fulländningen af de enskilda delarna. Han var en i
stort skapande konstnär, som vidgade synkretsen för
sin tids konst och derför ännu förtjenar vår beundran,
om också hans verk blifvit Öfverträffade af senare
tiders konstnärer. Att uppräkna dem är omöjligt, då
många af dem, ögonblickets skapelser, äro glömda,
andra af misstag blifvit tillagda andra mästare,
andra åter gått förlorade.
De sista tjugu åren af sitt lif tillbragte han, vis
af sin vexlingsrika ungdoms erfarenhet, i Firenze,
der han dog den 15 februari 1571.
Hans inflytande på den tidens guldsmedskonst gaf
sig öfver allt till känna. Italien hade ett stort
antal, om ej lika betydande, åtminstone framstående
konstnärer i detta fack, och i synnerhet blef den
romerske juveleraren Caradosso berömd för sina emaljer
och stäldes ofta af sina samtida vid Cellinis sida.
Den senares snille visade sig dock i beherskandet af
ett stort område, som i hela dess omfång ingen gjort
honom stridigt. Representant af en stil, som han till
stor del sjelf skapat, fann han många efterhärmare,
och denna efterbildning ha vi särskildt tillfälle att
iakttaga på de kannor och vaser med handtag, hvilka
sedan Cellinis tid pryddes med en massa af sirverk,
allegorier, emblem, hela tåg af figurer o. s. v. i
drifvet arbete. Fig. 294, hvilken visar en vas med
handtag af tyskt arbete från 16:e århundradet, är
ett exempel derpå.
Vi vilja ingalunda påstå, att Cellinis riktning var
klanderfri i afseende på ren stil eller god smak,
ty han afviker redan från den väg, som följdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
