Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Träets förberedande behandling, torkning, impregnering m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
torkade trä innehåller ännu allt jemt omkring 10
procent vatten, hvilket endast kan aflägsnas genom
torkning i bakugnar eller särskilda torkugnar eller
derigenom, att virket en lång tid förvaras i uppvärmda
verkstäder. Metoden att igenom upphettning aflägsna
fuktigheten från träet är dock endast användbar,
då lufttorkning föregått. Ugnstorkadt trä har i viss
grad förlorat egenskapen .att åter upptaga fuktighet,
då saftbeståndsdelarna genom hettan förändrats och
särskildt ägghvitan stelnat.
Vid torkningen minskas träets omfång, och om denna
sker för hastigt, <uppstå sprickor. Detta inträffar
lätt på af barkade stammar; barkens qvar-Jemnande har
åter den olägenheten, att torkningen går allt för
långsamt. Man brukar derför ofta taga en medelväg,
i det man endast afskalar barken här och der i ring-
eller spiralformiga stycken. Ojemn torkning eller
inträngande .af fuktighet i ena sidan af tort trävirke
gör, att det slår sig krokigt eller »kastar» sig,
som man säger. Mindre trästycken torka naturligtvis
fortare än .större, hvarför äfven snickare, svarfvare
m. fl. bruka först groft tillforma sina arbetsstycken
af lufttorkadt trä för att sedan låta den halffärdiga
pjesen ligga och torka ett par månader, innan arbetet
fulländas.
Utom detta vanliga förfarande har man äfven en
hel mängd andra sätt att bereda och förvara trä,
hvilka antingen endast afse att påskynda den vanliga
torkningen eller att helt och hållet bortskaffa
saftbeståndsdelarna ur träet .eller också att
åstadkomma en kemisk förändring af de senare,
hvarigenom de bli oskadliga. Hvad torkningen angår,
har man med fördel användt luftpumpen i förening
med en tillsluten torkkammare; det inses nämligen
lätt, att luftförtunning och värme i förening böra
vara kraftiga medel för vattnets aflägsnande ur
träet. En annan nyare metod är träets behandling
med öfver-hettad ånga. Angå, upphettad till 150° C.,
har visat sig vara ett särdeles kraftigt medel att
utdraga vattnet; vid några graders högre temperatur
är hon dock i stånd att förkola träfibrerna.
Att på våta vägen genom urlakning aflägsna träsafterna
är otvifvelaktigt ett grundligare medel än att endast
utdrifva vattnet. Redan länge har man brukat urlaka
stammarna i rinnande vatten; för samma ändamål
utsätter man ofta råa bräder för regn, innan de
torkas. Urlakningen med kallt vatten försiggår dock
så långsamt, att stammarna måste ligga i vattnet två
ända till tre somrar. Samma ändamål vinnes på några
få timmar genom urkokning med vatten; enklast är dock
användning af ånga. Låter man ånga strömma in till det
i ett slutet rum förvarade träet, öppnas dess porer,
saftbeståndsdelarna upplösas och bortföras af vattnet,
och på lådans botten samlas en starkt färgad vätska,
allt efter träslaget skiftande mellan ljus-gult
och svart. Utdrifningen är verkstäld, när efter vid
pass 50 timmar det aftappade vattnet är fullkomligt
färglöst. Sålunda behandlade stammar kunna sedan på
kort tid genom torkning i luften eller i torkkammare
erhållas vida torrare, än om de utan föregående
ångkokning stått till torkning i flera år. På detta
sätt torkadt trä upptager ej heller så lätt fuktighet,
hvarigenom kastning undvikes, och är derför mycket
’användbarare för både timmerman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
