- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Sjette bandet. Råämnenas mekaniska bearbetning. Register /
289

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fanersågar - Hyfvelmaskiner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FANERSAGARNA.
289

Fanersågar. Då man vill såga träet i mycket tunna
skifvor, såsom fallet är vid tillverkningen af faner,
försvåras uppgiften till en viss grad, emedan man
här har att göra med hårda och ofta ganska vresiga
träslag, hvilka lätt brytas. Fanersågarna måste derför
vara med den största omsorg och noggranhet gjorda, så
att deras gång är synnerligt jemn; träets dyrbarhet
gör dock nödvändigt, att mängden af spän inskränkes
så mycket som möjligt, hvarför mycket tunna sågblad
böra användas. I synnerhet af det sistnämda skälet
har man på senare tiden i stället för sågblad försett
dessa maskiner med knif var eller hyfveljern, som
sträcka sig utefter hela trästyckets bredd och i ett
enda fortlöpande snitt afskala de tunna bladen. Så
inrättade maskiner kallas fanerhyfvelsmaskiner. Under
det man med de bästa f an er-sågar af en 7 linier
tjock planka erhåller 20, högst 25 faner, hvilkas
tjocklek ej öfverskrider en sjettedels linie, så att
mer än hälften deraf går bort som spån, skär man med
den andra maskinen 100, ja, ända till 150 blad, som i
tjocklek sålunda ej öfverstiga ett pappersblads. Man
har äfven inrättat fa-nerskärningsmaskiner på
det sätt, att det cylindriskt formade träblocket
centralt fästes på en kringsvängande axel och knifven
i tangerande riktning föres emot det, så att han
gör ett spiralformigt snitt, hvarigenom faner af
betydande längd erhållas. Man skiljer derför mellan
plan- och spiralhyfvelsmaskiner. Fransmännen ha i
synnerhet hunnit långt i förfärdigandet af dylika
maskiner; särskildt må här som tillverkare af sådana
nämnas mekanikerna Garand, Bernier och Arbey i p.g 318
Hyfvelcy]illdei. med spi,alfol.mig"^nifvar. Paris. En
god planhyfvelsmaskin kostar i Paris 8 000 franc
(5 600 kronor).

Hyfvelmaskiner. Från fanerhyfvelsmaskinerna
komma vi helt naturligt till de egentliga
trähyfvelsinaskinerna, hvilkas ändamål är, ej att
framställa tunna skifvor, utan att åstadkomma jemna
och glatta ytor. De första ännu temligen ofullkomliga
hyfvelmaskinerna konstruerades af engelsmännen
Hatton (1776) och den redan förut omnämde Bentham
(1791). En maskin af detta slag, hufvudsakligen
afsedd för förfärdigandet af lavettramar och dylika
arbeten, bygdes af B ram a h 1802 för arsenalen i
"Woolwich. Han var försedd med ett stort vågrätt
hjul, som sattes i omlopp af en ångmaskin; på hjulet
voro fästa 32 kupiga mejselstål och 2 hyfveljern,
under hvilka arbetsstycket långsamt rörde sig
framåt. Snart derefter uppfunnos de första ge si m
s- eller listhyfvelsmaskinerna, sedermera åtföljda
af en mängd på ganska skiljaktigt sätt anordnade
hyfvelmaskiner. Hos en del af dessa maskiner äro
knif-varna fästa på vågrätt, hos andra på lodrätt
kringlöpande skifvor eller cylindrar, och man har
på grund häraf indelat trähyfvelsinaskinerna i två
klasser;

Uppfinningarnas lok. VI.
l"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:18:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/6/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free