Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halmflätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handen afbryta den öfre delen, som företrädesvis
användes. Hvad som är öfver af halmen, säljes under
namnet codini (svansar) till strö. Arbetslönen för
rensningen utgör ungefär 17 öre för 2,35 skålpund,
och priset för denna halm, som till köparen säljes
efter vigt, uppgår till ungefär 75 öre skålpundet. Af
100 knippor till rensning färdig halm fås 8 skålpund
rensad halm (paglia sfilata).
De rensade stråna skola nu sorteras efter finhet och
längd, men dessförinnan brukar man underkasta dem en
behandling med svafvelsyrlighet. För detta ändamål
lägger man dem hvarftals i ett lufttätt slutet kärl,
hvari svafvel förbrännes. Genom denna behandling, som
varar 2–3 timmar, får strået den glänsande svafvelgula
färg, som utmärker de firenziska halmflätorna.
Liksom öfver hufvud hela behandlingen, fordrar
särskildt svaflingen en synnerlig uppmärksamhet,
för att man ej i stället för hvit skall få en
svartfläckig halm. Sedan han blifvit blekt, lägges han
ännu en natt på gräsmattan för att åter blifva
seg. Först efter alla dessa förberedelser är han
duglig till bearbetning. I andra länder, der samma
slöjd idkas, tar man det italienska förfaringssättet
vid halmodlingen så mycket som möjligt till
mönster. Det har öfver allt visat sig, att det
bästa råämnet fås på berg- och höjdsluttningar,
men då den italienska solen fattas, blir halmen ej
heller någonstädes så fin som der, och i stället
för den der vanliga naturblekningen måste man i
brist på ihållande godt blekväder begagna sig af
konstblekning. Ändamålsenligast har härvid visat sig
att förena svafvel- och klorblekning, så att halmen,
sedan han förut genom en het potasklösning blifvit
urlakad, först bringas i svafvelkammaren och derpå
i en svag klorkalkslösning.
Den egentliga bearbetningen af stråna börjar dermed,
att man sorterar dem efter graden af deras finhet
(i Italien i 8 sorter). De bättre delar man från
led till led och erhåller på detta sätt användbara
stycken af 7 till 10 tums längd.
Sorteringen utfördes ända till helt nyligen för
hand; nu mera begagnar man dertill en maskin, som
förrättar arbetet hastigare, om också just ej bättre
än förut. Noggranna fläterskor granska derför gerna
den maskinsorterade halmen ännu en gång. Maskinens
verkningssätt beror derpå, att stråna efter sin
tjocklek sorteras på plåtar, som äro genomborrade
med hål, hvilka på samma plåt äro lika stora, men på
olika plåtar ha olika vidd. Sedan plåtarna, ordnade
efter strånas tjocklek, anbragts i vågrät ställning,
instickas de senare i lodräta rör, som ställas öfver
plåtarna. Dessa sättas nu af en särskild
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
