Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ullen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ULLEN.
353
Efter ullens hufvudegenskaper: finhet, mjukhet,
smidighet, sträckbarhet, likformighet, fasthet,
elasticitet, färg, glans, längd och krusning bestämmas
hennes värde och tekniska användbarhet. Ullens dernäst
vigtigaste egenskap att i följd af den naturliga
krusningen hopfilta sig kan understödjas genom
fuktighet, värme och mekanisk behandling eller ock
genom de begge senares inverkan upphäfvas. Allt efter
som man har det ena eller andra ändamålet i sigte,
har man att välja den derför lämpligaste ullen, och
derför skiljer man mellan k ar d u 11, som i synnerhet
egnar sig till förfärdigande af klädesartade, valkade
tyg med filtaktig yta, och kamull, som tjenar till
beredande af glatta ylletyg, hos hvilka trådarna
ligga bara och fullt synbara på ytan.
Till kardullsgarn eller spanad för kläde, flanell,
fris, kasimir, multum m. fl. användes följaktligen
den fin- och korthåriga, krusiga ullen, som låter
bättre valka och filta sig, men till kamullsgarn eller
spanad för merino, tibet, yllemuslin, bombasin och
atlas den glatta, långväxta, mer eller mindre mjuka
och till en del äfven tjockhåriga ullen. Med silke
eller bomull åter förarbetas mjukt kamullsgarn till
kasjmir, alepin, chaly m. fl. Af långa, hårda engelska
eller australiska ullsorter, af alpaka och mohair
tillverkas deremot hårdt kamullsgarn och af detta
åter de så kallade lystertygen: orleans, lasting,
möbeldamast, plys m. fl., dels rena, dels blandade.
För de följande uppgifterna om afkastningen och
förbrukningen af detta råämne i de länder, der
yllevarutillverkningen är mest blomstrande, ha
medelbeloppen i runda tal för de senaste åren lagts
till grund.
I England jemte Skotland och Irland räknar man fårens
antal till 20 millioner stycken och ullafkastningen
till 936000 centner; i Frankrike till 40-45 millioner
st. och l 497 000 centner; i tyska tullföreningen till
10 */2 millioner st. och 643 000 centner; i Österrike
till 14 millioner st. och 819 000 centner; i Belgien
till Vi million st. och 29 000 centner. Men i alla
dessa länder eger dessutom en betydlig införsel rum,
och endast i några af dem derjemte äfven utförsel,
så att den egna förbrukningen utgör i Storbritannien
l 755 000, i Frankrike l 790 000, i tullföreningen 760
000, i Österrike 801 000 och i Belgien 67 800 centner.
Af dessa uppgifter framgår den stora betydelsen
af detta råämne som verldshandelsartikel. Liksom i
Europa ullafkastningen är betydligast i de länder,
som ha stora betesmarker, t. ex. i Ungarn, Ryssland,
Polen, England m. fl., har hon af samma skäl fått
en utomordentlig omfattning äfven på andra sidan
af jordklotet, i Australien, och på senaste tiden
har äfven Brasilien börjat följa detta exempel. I
Tyskland deremot inskränkes fårafveln inom allt
trängre gränser. Den högfina afveln är redan nu så
godt som öfvergifven, ty vår tids fabrikanter betala
den fina ullen endast föga bättre än den medelfina,
emedan de äfven af den senare förstå att tillverka
varor med ett fint utseende.
Ännu återstår att omnämna den s. k. konstgjorda eller
lumpullen (shoddy- eller shuddy-wool). Hon framställes
af klädes- eller strump-
Uppfinningarnas bok. VI.
"&
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
