Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ämnet - Slagningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLAGNINGEN.
407
förarbetas till tåg; med somliga, såsom silke,
sker det väl äfven för särskilda ändamål; men i
vidsträcktare bruk äro utom våra inhemska råämnen
endast några utländska, af hvilka coir eller roya,
kokosnötens tågiga hölje, och den s. k. manilahampan
äro de mest framstående.
Rep och tåg af coir kännas väl sträfva och låta
ej tjära sig, men vinna genom vattnet i hållbarhet
och gifva goda hamptåg icke efter. Sedan långliga
tider tillverka Söderhafsöarnas invånare deraf allt
tågvirket till sina farkoster, men på senare tider
begagnas det äfven i Europa till ankartåg.
Manilahampan fås af bladen på en afart af bananen och
utskeppas på senaste tiden mycket från Filippinerna
för tågtillverkningen. Men jemte dessa böjliga tågor
deltager nu mera äfven det hårda Jernet i denna
tillverkning, och vi skola snart få tillfälle att
yttra några ord om alstren deraf, jern trådslin o
rnå. Telegraf kablarna deremot tillhöra en alldeles
särskild gren af tekniken, som arbetar med helt andra
hjelpmedel och för helt andra ändamål; i afseende på
dem måste vi derför hänvisa våra läsare till hvad vi
i andra bandet derom yttrat.
Slagningen. Ville man genast till ett helt hopsno
några hundra eller tusen garntrådar, skulle man
få ett dåligt tåg, ty de yttre garnlagren måste
dervid, emedan de beskrifva de vidaste spiralerna,
mest förkortas, medan de inre, ju närmare de låge
centrum, väl skulle få samma antal vridningar, men
mera omkring sin egen axel.
Blefve nu ett sådant tåg ansträngdt, skulle spänningen
närmast träffa blott de yttre lagren, men de inre
skulle ligga overksamma, ja, de förra skulle brista
långt förr, än de inre komme i tillfälle att göra sin
motståndskraft gällande. Tågens verkliga bygnadssätt
är derför ett helt annat; man snor af garnet dukter,
af flera dukter kardlar, af kardlarna tåg och så
vidare, allt jemt fortskridande från det mindre
till det större. Härigenom åstadkommes ej blott en
nära sammanflätning af alla tågor och trådar, utan
minskas äfven den redan omnämda naturliga olägenhet,
som uppkommer af det olika förhållandet mellan yttre
och inre lager; ty man finner lätt, att på sådant
sätt i hvarandra löpande garn skola taga lika del i
det arbete, tåget har att utföra. Hos tåg, som äro
på vanligt sätt förfärdigade, är dock det naturliga
felet ännu ej fullständigt undanröjdt; härför fordras
andra åtgärder, om hvilka vi längre fram i fråga om
patenttågen få tillfälle att närmare tala.
Fig. 450. Tågets inre beskaffenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
