- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Sjette bandet. Råämnenas mekaniska bearbetning. Register /
409

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slagningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


kringsnoende hakarna, och följaktligen kunna flera
på en gång arbeta vid ett och samma hjul; vanligtvis
göra det ’dock blott två. Hvarje spinnare har ett
parti häcklad hampa i ett förkläde eller på det sätt
lindadt omkring lifvet, att begge ändarna befinna sig
framtill. Han börjar dermed, att han drar fram ett
antal tågor, snor en ögla och hänger henne på en af
hakarna. Derefter aflägsnar han sig, gående baklänges,
från hjulet, och i det han ständigt ur sitt förråd
drar fram nya tågor och låter dem med sina ändar
inlöpa i den snodda tråden, hvarvid han äfven med
den andra handen ingriper ordnande och reglerande,
kommer han slutligen till ändan af banan och har en
tråd färdig. Nu träder genast den andre spinn aren
in, i det han från hjulet afhakar sin kamrats tråd,
lemnar ändan deraf åt en här f J ar e, fäster en ur
sin egen hampgör-del utdragen ända vid en af krokarna
och anträder samma väg. Under tiden upphärflas den
första tråden, och den förste spinnaren kommer upp på
samma gång som dess nedre ända, hvilken han hela tiden
behållit i sin hand, allt under det han något sträckt
på tråden. Sålunda gå begge arbetarna omvexlande och
mötande hvarandra upp och ned och försiggår arbetet
utan tidsförlust. De garnlängder, härflaren sålunda
mottager, knyter han ihop.

I de stora repslagerierna, som tillverka skeppståg,
går det lifligare till. Der finnas spinnbanor,
som hålla l 300 fot och mera i längd, och arbeta
12 spinnare samtidigt vid ett hjul med 12
spindlar. De äro fördelade i tre grupper om
fyra man i hvardera, hvilka grupper under sin fram-
och till-

0 Fig. 452, 453.
Leran eller hufvudet.

bakavandnng alltid hälla

sig på 330 till 430 fots afstånd ifrån hvarandra. De
hasplar, på hvilka garnet härflas, rymma vanligen
240 till 300 skålpund deraf.

Man behöfver blott något litet öfvertänka förloppet
vid en tråds tillkomst för att finna, att graden af
hans groflek eller hans spinnummer beror så väl af de
använda trådarnas antal som af den hastighet, hvarmed
spinnaren går baklänges och hjulet kringvrides. Öfvade
spinnare förstå att, utan att göra sig besvär med
någon räkning, så inrätta sina grepp och steg, att
de af en gifven vigt hampa spinna hvilken trådlängd,
som behagas, d. v. s. hvarje brukligt garnnummer. De
för hvarje förändring nödiga fingergreppen utför
spinnaren omedvetet eller instinktmässigt, och tydliga
förklaringar deröfver skulle sannolikt just för honom
minst lyckas. En öfvad spinnare kan på ungefär 12
minuter göra l 000 fot garn färdigt. Under spinningen
måste garnet, såsom den vanliga repslagarbanan visar,
läggas öfver stöttor eller hakar, så att det ej släpar
på marken.

Den andra åtgärden efter spinningen består i
garnets uppdrifning. Det afvindas från hasplarna
och delas i trådar af bestämd längd, 500 till l 000
fot eller mera, hvilka uppspännas parallelt bredvid
hvarandra till erforderligt antal, ofta mellan 200
och 300. Uppdrifningen tjenar så väl till att afdela

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:18:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/6/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free