Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maskinrepslageri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MASKINREPSLAGERI.
413
söra, de längsta. Detta åstadkommes derigenom, att man
låter garntrådarna, hvar och en på sitt ställe, ingå
till dukten just i den längd snoningen fordrar. Garnet
blir nämligen, och detta utgör den första skilnaden
mellan det gamla och det nya systemet, ej spändt,
utan efter tjärningen upplindadt på omkring l fot
höga rullar, af hvilka hvar och en upptager ungefär
24 skålpund garn. Sedan det erforderliga antalet
rullar blifvit uppsatt framför maskinen och deras
garnändar fastgjorda, gör sig det öfriga sjelft,
och hvarje rulle lemnar så mycket, som maskinen tar
emot. Alla trådar i tåget få härigenom samma grad
af spänning. Men detta är åter ej, hvad man önskar,
ty de yttre lagrens
Fig. 456. Maskin för slagning af patenttåg.
ofvan nämda eftergifvande vid begagnandet inträder
naturligtvis äfven på patenttågen, och följden skulle
blifva, att de inre lagren slutligen skulle ensamma
få göra hela motståndet eller med andra ord: tåget
skulle, i motsats till hvad som i förra fallet egde
rum, bli sämre genom begagnandet. För att förebygga
detta få dukterna före hopslagningen först ännu en
eftersnoning, d. v. s. de komma hvar för sig mellan
två hakar, som vrida sig i motsatt riktning. På
detta sätt blir spänningen utanpå starkare än inuti
och dermed äfven utsidans efteråt skeende sträckning
gjord oskadlig.
En annan egendomlighet hos tågmaskinerna är gamens
ledning genom ett s. k. register, d. v. s. en
skålformig skifva med så många i koncentriska ringar
stälda hål, som dukten skall ha garn. I det hvarje
garn före sno-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
