Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maskinrepslageri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen går genom ett af hålen och de olika ringarnas
hål jemväl äro borrade med hänsyn till den vinkel,
som de olika garnlagren skola bilda mot duktens
inedellinie, komma alla gamen att i det för
hoptvinningen gynsammaste läget förenas och ingå
i dukten.
Efter dessa förutskickade anmärkningar skall det
ej bli svårt att bilda sig en allmän föreställning
om den intressanta maskin, hvaraf vi i fig. 45t>
meddela en afbildning. A7i se till höger en ram
för mottagande af garnrullarna, af hvilka hvar
och en skickar sin tråd genom den konvexa, med hål
försedda skifvan. Strax der bakom gå garnen genom
ett rör, der de sammanpressas, och sedan vidare genom
hjulverket, hvilket de lemna som en färdig dukt för
att upptagas af en stor haspel. Men då likväl ingen
dukt uppkommer utan snoning, ligger den frågan nära:
hvar sker här snoningen? Hon försiggår i sjelfva det
mellersta maskinpartiet från röret till haspeln. Det
lilla hjulverket i denna del bildar det egentliga
registret och tjenar till att under spetsigare
eller trubbigare vinklar hoptvinna garntrådarna och
derigenom gifva dukten den önskade graden af löshet
eller fasthet. Anordningen för de olika graderna
af snoning sker genom ombyte af hjul på registret;
för att spinna ett lösare nummer måste registrets
maskineri, under samma hastighet af den allmänna
kringvridningen, gå fortare; garnet drages sålunda
hastigare igenom och blir mindre snodt än i motsatt
fall, som ger en hård dukt.
Andra maskiner, på hvilka gröfre trossar tillverkas
och trossar slås till tåg och som äfvenledes ha
registerverk, likna mer de af gammalt brukliga
apparaterna och bilda ett slags repslagarhjul, som
är stäldt framför rullramarna och bär de vanliga
kringlöpande hakarna. Men då af begge delarna dock
endera måste gifva med sig och ramen vore för
olämplig dertill,, är framåtskridandets rol här
tilldelad spinnapparaten, och denna rör sig vid
ett tåg utan ända och på en jernbana i. samma tempo
allt längre, ända till 1000 fot, bort från ramen,
ty alla repslagarbanor och tillhörande apparater äro
naturligtvis inrättade för mycket stora längder.
Hud d ar t införde äfven den förändring, som i England
kallas den varma registreringen; han lät nämligen
på en dertill inrättad maskin sno garnen, så varma
de kommo från tjärkitteln, till dukter. Härigenom
uppkommer en så fast sluten massa af hampa och tjära,
att ingen fuktighet kan göra henne någonskada, och
de på sådant sätt förfärdigade tågen ha befunnits
14 procent står- ’ käre än de vanliga. De egna
sig synnerligt väl till stående gods på fartyg,,
hos hvilket det ej kommer an på smidighet, utan
endast på hållfasthet. Betänker man, att ett större
fartyg, t. ex. ett krigsskepp af 100 kanoner, för sin
utrustning behöfver en massa tågvirke, som otjärad
väger l 925, men tjärad 2 350 centner och att endast
i dockorna i Greenwich 200-300 fartyg ständigt ligga
på en gång, kan man förstå, hvilka massor af tågvirke
endast den engelska .marinen årligen behöfver. Om
bord finna tågen så mångfaldiga användningssätt,
att matroserna derigenom bli halfva repslagare och
repflätare. Af gammalt tågvirke förfärdigas om bord
det s. k. sjömans g ar n e t, i det man upplöser
det förra i de särskilda garntrådarna och allt efter
behof tjärar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
