Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jerntrådslinor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JERNTRÅDSLINOR.
417
Jerntrådslinor. Sådana infördes först i Klausthal på
Harz af öfver-bergsrådet Albert för malmuppfordring
och ha sedan dess utbredt sig öfver allt, emedan deras
stora fördelar ej kunde förbises. De äro nämligen ej
blott mycket varaktigare än hamplinor, utan äfven så
billiga i jemförelse med dem, att de blott draga x/4
af deras tillverkningskostnad. Som jämförelsepunkt
gäller dock härvid ej de begge linslagens groflek,
utan deras bärkraft. En hamplina måste vara 2-2^1^
gånger gröfre än den jerntrådslina, mot hvilken hon
skall svara i styrka, och härvid ligger åter en fördel
på den senares sida.
Helt fina jerntrådar skulle liksom garn låta
förarbeta sig på den vanliga repslagarbanan, men
vanligen användas gröfre nummer, och dessa måste
annorlunda behandlas. Man har först och främst ett
förfarande’ att genom handarbete sno trådarna till
parter och parterna till linor, hvilket väl fordrar få
apparater, men dock är något omständligt. Arbetaren
har en jernnyckel med två handtag, i hvars mellandel
äro så många (3 eller 4) hål, som parten skall lia
trådar eller linan parter. Börjande vid den ena ändan
af de sträckta trådarna eller parterna, för han sin
nyckel småningom, allt jemt snoende, ända till den
andra ändan och sammanvrider sålunda delarna till
ett helt. De ännu öppna, osnodda jerntrådsläng-derna
måste härvid genom med hål försedda brädlappar
hållas åtskils, och utefter denna sträcka måste ett
antal personer vara fördelade, hvilka låta trådarna
följa med, i samma mån snoningen medelst nyckeln
försiggår. Jerntrådslinorna kunna göras så långa,
man behagar, emedan man alltid kan foga en ny tråd
till parten, så snart en föregående är förbrukad,
och det utan all knytning eller dylikt. Det är nog
att något förr, än han behöfves, införa tråden
midt i parten, så att antalet trådar på en viss
sträcka är ökadt med l, och det nya förenar sig då
oskiljaktigt med det gamla. För tillverkningen i stort
ges det äfvenledes maskiner, som arbeta hastigare och
billigare än menniskohanden och hvilkas konstruktion
i allt väsentligt är den samma som för förfärdigandet
af hamptåg.
Till skydd mot rost öfverdragas Jerntrådslinorna
och fyllas deras mellanrum med en seg och smidig
fettblandning, eller förzinkas trådarna, hvarvid
insmörjnin-gen med fett bortfaller. Det största
framsteget i tågtillverkningen är dock i alla
händelser det, att tåg nu kunna göras af hampa och
jern tillsammans, i det man förser så väl dukter
som trossar med en »hampsjäl», d. v. s. spinner
jerntråd omkring en hampsträng. Härigenom ökas
tågens böjlighet, utan att deras hållfasthet minskas,
och sålunda ha de begge medtäflarna hampa och jern
förenat sig för att åstadkomma, hvad som ej i samma
grad skulle ha lyckats dem hvar för sig.
Uppfinningarnas bok. VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
